De senaste åren har Teater Weimar studerat det nya Europa och skapat föreställningar kring frågor som det koloniala arvet, konsumtion och om hur kroppen görs till en handelsvara. I den senaste uppsättningen Arrival City Malmö, som har premiär i veckan, tas publiken med till ett förvar, till det offentliga samtalet, till ett skuggsamhälle i förorten och slutligen till en utvisning.

– Det går att se det som olika nedslag i de pågående samhällsdiskussionerna. Vad finns det i begrepp som migration, vad får man säga, vad innebär det att vissa kan förflytta sig och andra inte, säger regissören Jörgen Dahlqvist.

Genom att läsa litteratur och studier om migration har ensemblen försökt förstå hur maktstrukturerna i samhället är uppbyggda.

– Vi drabbas alla av att vi får ett allt mer intolerant samhälle. Vi vill visa hur det är att leva i ett land som stänger sina gränser, att vara den som tittar bort på tunnelbanan vid id-kontroller, eller politikern som säger att det är inte mitt ansvar, trots att det är just det det är, säger Jörgen Dahlqvist.

Han menar att de med föreställningen inte vill ge några konkreta svar, utan uppmuntrar till analys av samhället.

– Vi försöker förstå de här frågorna utifrån vår position, sedan är det upp till publiken att tolka. Det är inga enkla frågor.

Malmös roll i föreställningen är som ett exempel på en Arrival City. Begreppet är myntat av den amerikanska författaren Doug Sanders. Han har studerat den moderna migrationen och menar att de europeiska storstäderna sedan industrialiseringen har blivit samlingspunkter för inflyttade människor, både från landsbygden och andra städer. Något som för många leder till utanförskap och ensamhet men också skapar en kraft som kan möjliggöra förändringar.

Den senaste tidens upplopp i Stockholms förorter menar ensemblen är en händelse där samhället snabbt tar till enkla förklaringar, kopplade till bland annat migration. Något som media bidrar till genom att sprida en dramatiserad bild av vad som händer.

– Det som funkar medialt är att göra rapporteringen som en polisfilm. Genom att förenkla på det sättet blir läsaren lätt frustrerad eller dömande. Vi vill vända på begreppen och istället studera makthavarna. Inte dramatisera, utan förstå verkligheten och där skiftar det hela tiden vem som har makt och inte, säger musikern Jonny Axelsson.

Regissören Jörgen Dahlqvist menar att alla har en idé om varför det brinner i Stockholms förorter, utifrån var i samhället de befinner sig och hur mycket makt de har.

– Det går att se det som vandalism eller som människor som gör sin röst hörd. Vi vill visa på att båda världsbilderna kan finnas.

– Konsten har alltid varit bra på att titta på maktstrukturer, och teaterns roll är till stor del att plocka ner maktstrukturer i små delar och studera dem, menar skådespelaren Nils Denervik.

Teater Weimar blandar ofta scenkonst och musik i sina föreställningar, och så även i Arrival City Malmö. Två musikstycken framförs live på scenen, ett på slagverk och ett på trombon. På scenen finns också ett specialbyggt instrument, en bascimbalom, vars strängar för tankarna till ett fängelse och att inte kunna ta sig ut. Målet är att musiken hela tiden ska interagera med skådespelarna och det som händer på scen.

– Teatern blir till musik och tvärt om. Röster kan låta som instrument och en dialog kan bli till fin ensemblemusik, säger Jonny Axelsson.

Arrival City Malmö spelas på Inkonst i Malmö den 1 juni och 7–8 juni. I oktober kommer Arrival City Växjö att sättas upp, då i samarbete med stråkorkestern Musica Vitae ifrån Växjö.