Undersökningen studerar tungmetaller i blodet och har gjorts på 250 personer som är representativa för den allmänna befolkningen i Sverige. Blyhalten i svenskarnas blod har minskat sedan 90-talet, men fortfarande hade mer än var tredje person i undersökningen så pass höga halter att man inte kan utesluta skadliga effekter på njurarna. Och det finns ett tydligt samband mellan höga blyhalter och viltkött.

– Det är en liten, stegvis ökning mellan de som aldrig äter viltkött, de som äter det då och då och de som äter det ofta, alltså en gång i månaden eller mer. Men även om den är liten så är den statistiskt säkerställd och därför bör den tas på allvar, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket.

Redan i juni förra året uppmärksammade Livsmedelsverket en risk för ökad blyhalt i viltkött efter att ha gjort tester på en älgfärs som visat sådana indikationer. Efter det har rekommendationerna ändrats så att barn upp till sju år och kvinnor som är gravida eller planerar att bli det inte ska äta viltkött mer än ett par gånger per år. Övriga kan äta oftare än så, enligt rekommendationerna.

– Nu ska vi börja testa blodet på jägare och deras familjer där de förmodligen äter ännu mer viltkött och det ska bli intressant att se vad det ger för resultat. Vi ska också fråga hur de har skjutit djuren och vad för ammunition de använt för att se om vi kan bevisa ett samband mellan blyammunition och höga halter bly i köttet. Det är en hypotes att blyhalterna beror på ammunitionen, säger Per Ola Darnerud.