År 2003, för exakt tio år sedan, startade USA och Storbritannien invasionen i Irak. Sedan dess har exporten av vapen från Sverige ökat från drygt tre miljarder kronor 2002 till över nio miljarder kronor förra året.

– Efter det ökade bland annat vår export till USA och Storbritannien framförallt. Det krävs efterfrågan för att Sverige ska kunna sälja vapen. Och för att det ska finnas det måste det ju finnas väpnade konflikter eller en vilja att avskräcka, säger Linda Åkerström.

Ökningen beror också på att Sverige exporterar till många fler länder nu än tidigare. Det är möjligt eftersom riktlinjerna för vilka länder som är okej att sälja till tolkas bredare nu. Till exempel säljer Sverige nu vapen till diktaturen Bahrain som tidigare inte var tillåtet.

– Förutom efterfrågan krävs en vilja från företag och politiker i Sverige dels att tolka riklinjerna bredare, men också att göra fler ansträngningar för att få igenom fler avtal. Utrikesminister Carl Bildt sa nyligen att vi är en humanitär stormakt. De ambitionerna går inte ihop med den vapenexport som vi har, säger Åkerström.

Det råder också stark sekretess kring hur besluten fattas, menar Linda Åkerström.

– När ISP (Inspektionen för strategiska produkter) bestämmer vilka länder Sverige ska exportera till vägs risk för väpnad konflikt och risk för att mänskliga rättigheter kränks mot svenska säkerhetspolitiska intressen. Men att det är så liten insyn i hur besluten fattas blir ett demokratiskt problem.