”Skåne, Skåne, Skåne”. Röken ligger tjock över scenen och röda flaggor vajar i vinden. Namnet på den nyfödda staten mässas ut till publiken. Pjäsen Skånes befrielsefront skildrar ett Skåne som genom en folklig revolution brutit sig loss från Sverige.

– Det har pågått så många frihetskamper det senaste året, men de verkar vara så långt borta från vår egen situation. Jag vill visa hur det kan se ut om det händer i Skåne. Även om vi har en stabil nationalstat i dag så finns ingen garanti för att det kommer att vara så i framtiden. Politiska system kan totalomvandlas snabbt, säger Jens Peter Karlsson som har skrivit och regisserat pjäsen.

Efter revolutionen börjar arbetet med att bygga upp en demokratisk stat, men bråk om allt från vem som ska sköta kontakten med EU till var på höger-vänsterskalan den nya staten ska placera sig kommer ständigt i vägen. Snart rasar ett fullt inbördeskrig mellan Malmöfraktionen och Helsingborgsfraktionen och i pjäsens andra akt styr en enväldig diktator landet.

– Ideologiska motsättningar blir tydliga när demokrati ska byggas. Det är vanligt i nya stater, man slår sig fri men samhället är fortfarande fragmentiserat, säger Jens Peter Karlsson. Han har följt lokalpolitiska konflikter för att hitta inspiration till pjäsen, och har särskilt studerat Skånepartiet, vars krav på ett självständigt Skåne hade ett ganska stort stöd för bara något årtionde sedan.

– Det finns en stark önskan att vara sig själv nog i Skåne, att inte riktigt vilja inordna sig i Sverige. Jag kände av det starkt när jag växte upp i Landskrona, många såg sig som skåningar före de var svenskar.

Jens Peter Karlsson ser inga tecken på att en utbrytarrevolution skulle vara på väg i verkligheten. Pjäsen är främst tänkt som en utgångspunkt för att diskutera demokratifrågor, något som han menar att det är alldeles för tyst om.

– Samtidigt som tilltron till demokratin ökar på många håll i världen sjunker den i västvärlden. Det kan delvis bero på att vi har brist på föreställningsförmåga för hur det är att leva i ett auktoritärt land. Det kan då ses som attraktivt med en stark ledare. Men vi hoppas att besökarna kommer att gilla demokrati lite mer när de går härifrån.

Skånes befrielsefront riktar sig till en vuxen publik, men även till ungdomar. Gratis biljetter erbjuds till alla under sexton år.

– På det sättet blir det möjligt för en grupp som kanske inte går på teater så ofta att se pjäsen, utan att det blir obligatoriskt som skolpjäser ofta är, säger Mario Castro Sepulveda som är marknadsförare på Teater 23. Ensemblen tror att det är viktigt att just ungdomar ser pjäsen.

– Hos många tonåringar i dag finns det en vurm för en god diktator, man tycker att det verkar lite häftigt men vet kanske inte vad en diktatur innebär, säger skådespelaren Ann Katrin Andreasson.

I en prolog innan pjäsen ber skådespelaren Torbjörn Lindberg om ursäkt för att ingen av skådespelarna pratar skånska. Det beror främst på att de alla är inflyttade från andra delar av landet, och det inte kändes motiverat att de skulle lära sig skånska för pjäsen.

– Jag suger på skånska, det skulle ta flera veckor att öva in varje replik om jag skulle prata skånska på ett bra sätt, säger han.