Det var i början av december som Anna Lindberg överförde pengarna som var tänkt som skolavgift till en afghansk pojke som tidigare levt i Sverige och sedan blivit utvisad. Istället för en bekräftelse på att betalningen var utförd till skolan fick hon ett kryptiskt mail ett tiotal dagar senare. Nordea som var banken hon anlitat i Sverige ville ha pojkens fullständiga namn och personuppgifter efter en förfrågan från en korrespondentbank i USA.

– Jag svarade att det inte var han som skulle ha pengarna, hans namn stod bara i ett meddelande i överföringen. Pengarna skulle kvitteras ut av skolan.

Banken stod på sig och förklarade att de behövde namnet och att de använde sig av en amerikansk bank för att utföra överföringen eftersom den var ställd i amerikansk valuta.

– Jag hade inte lust att ge de uppgifterna, jag blev arg också.

Hon svarade banken att hon i så fall ville byta till den indiska valutan Rupiis eller annullera betalningen. Hon blev uppringd av banktjänstemannen som svarade att betalningen inte gick att annullera. Pengarna skulle frysas och överföras till det amerikanska finansdepartementet om hon inte skickade över uppgifterna inom 48 timmar.

– Det var som ett hot. Eftersom det inte gick att annullera var pengarna ju redan de facto frusna.

Anna Lindberg gick då med på Nordeas krav och passade på att fråga vad det var som avgjorde att den amerikanska banken ville ha informationen. Var det att namnet på pojken var muslimskt? Att skolan hade namnet Islam i sig? Svaret kom på seneftermiddagen dagen efter. ”Den egentliga orsaken är att USA:s säkerhetstjänst har företag, organisationer och privata personer på listor som kontrolleras extra noggrant, oavsett vad det är för belopp”, skrev då banktjänstemannen.

Banken ska också ha lämnat ut uppgifter om namn och adress på Anna Lindberg som följt på betalningen.

– Det är rysansvärt. Jag blev arg och jag tyckte det var kränkande.

Pengarna släpptes i veckan. En månad efter det att överföringen genomfördes. Anna Lindberg är kritisk.

– Jag tycker det är gravt. Pojken är fläckfri och skolan har gott rykte och renommé. Jag förstår så klart att de måste bekämpa terrorism. Det jag tycker är fruktansvärt är att man fryser pengar på sådana här lösa grunder och att man blir misstänkligjord utan att veta för vad.

Erik Durhan är presschef på Nordea.

– De senaste åren har reglerna skärpts för alla banker globalt när det gäller internationella transaktioner. Enligt reglerna mot terrorismfinansiering och penningtvätt måste alla banker veta om en transaktion är laglig och att den går mellan två lagliga parter. Då kan ibland banken tvingas ställa frågor. Så fungerar det generellt men jag kan inte kommentera något enskilt ärende, säger han.

Omtvistat avtal

Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens, enligt Europakonventionen. Men amerikanska myndigheter kan lagligt ta del av bankuppgifter från en EU-medborgare genom det så kallade Swift-avtalet.

Det var i juli 2010 som EU-parlamentet godkände Swift-avtalet som gör att USA får ta del av informationen i internationella transaktioner från EU-medborgare. Uppgifterna samlas in genom ett system som kallas Terrorist finance tracking programme (TFTP). Stora mängder data överförs i klump utan att amerikanska myndigheter behöver presentera konkreta brottsmisstankar.

Förslaget var kontroversiellt när det röstades igenom och med godkännandet från EU-parlamentet följde ett krav om att tekniken skulle utvecklas så att mängden data som överfördes skulle minska väsentligt. Något sådant har ännu inte skett. Enligt avtalet ska Europol, Europas polismyndighet, övervaka att de efterfrågningar av data som sker är proportionerliga och nödvändiga. Det ska också finnas en europeisk representant på plats i Washington i syfte att kontrollera att de amerikanska myndigheterna håller sig till avtalet. Enligt EU-kommissionen har det bidragit till framgångsrika insatser mot terrorister både i Bombay 2008 och på Heathrowflygplatsen 2006. Swift är ett medlemsägt företag som sköter tekniken bakom internationella transaktioner åt tusentals banker.

Källor: www.europaportalen.se, Der Spiegel, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna