När man talar om våld i nära relationer tänker många att det är kvinnor och barn som främst drabbas. Okunskapen om hur eventuella husdjur påverkas är fortfarande stor. Länsstyrelsen i Västra Götaland är dock ett av de första länen i landet som börjat uppmärksamma frågan. Förutom att ha släppt en folder i ämnet höll de i oktober en konferensdag för de yrkesgrupper som kommer i kontakt med problemet. Nu går arbetet vidare med att utbilda deras egna djurskyddsinspektörer så att de blir bättre på att se hur det hänger ihop. Även fler län, exempelvis Halland och Skåne, börjar ta efter. Men ännu är det få människor som ser sambandet mellan att människor far illa i en relation och att även familjens djur gör det.

– Kommer du in i en familj där det finns våld mot människor då är troligen även djuret utsatt. Om du upptäcker ett djur som är utsatt för våld så kommer du troligen se att det finns människor i den familjen som också är utsatta för våld. Det hänger ihop på det här enkla sättet, säger Carin Holmberg.

Holmberg är doktor i sociologi och har bland annat skrivit boken Med husbondens röst: om våld mot djur i misshandelsrelationer. Det var när hon studerade mäns våld mot kvinnor som hon såg att där människor ofta var utsatta var även djuren det. Med hjälp av tidigare amerikansk forskning och en egen studie förstod hon hur det hängde ihop.

– Man kan göra ganska mycket med djur och hota att göra ganska mycket med djur utan att det syns på kvinnan eller barnet. Djuret blir ett väldigt bra redskap för att trappa upp våldet eller för att visa vem som bestämmer över liv och död, utan att skada människor, säger hon.

Men även våld mot människor påverkar djuren menar hon.

– Djur känner av att vara i våldets närhet. Inom kvinnoforskningen kallas det för den ”höjda ögonbrynens terror”, att det ligger latent. Även om mannen inte gapar och skriker måste alla passa sig, det gör ju djur också då, säger hon.

Det finns i dag ingen möjlighet för sociala myndigheter att ta hand om husdjur från våldsutsatta hem, därför är alternativet oftast avlivning. Carin Holmberg menar därför att många som är utsatta för våld i hemmet väljer att stanna kvar för djurens skull. Eftersom de inte kan ta med sig dem i flykten och inte heller vet vad man ska göra av dem så väljer kvinnor ofta att stanna kvar för att på så sätt skydda djuren. Problemet omfattar inte bara sällskapsdjur som hundar och katter utan gäller även större djur som hästar och kor.

Carin Holmberg menar att några som kan upptäcka både våld mot djur och människor är veterinärer, men att de ofta ser förbi problemet.

– I Sverige har vi djurförsäkringar vilket gör att djur ofta kommer till veterinären. Men om jag slår djuret då gäller inte försäkringen. Veterinärer är privata och behöver få in pengar så de frågar inte och letar inte efter våld. Så vi vet inte hur många djur som är utsatta.

Hon tycker att veterinärer och sociala myndigheter måste bli bättre på att se sambandet mellan våld mot människor och våld mot djur. Det behövs dessutom fler alternativ för att ta hand om de djur som man inte kan ta med från hemmet.

I dag finns inte många sådana alternativ, men det är på gång. År 2009 startade den ideella föreningen Veterinär omtanke om våldsutsatta, Voov, av några veterinärer och veterinärstudenter i Uppsala.

– Vi hjälper till när det är någon som behöver skyddat boende på grund av våld i nära relationer, med att placera djuren i tillfälliga jourhem. De placeras hos folk som är kompetenta och tar hand om djuren på ett bra sätt, säger Nathalie Nordén, projektledare på Voov.

Föreningen har inte själv kontakt med den enskilda djurägaren, utan kontaktas i sin tur av till exempel av kvinnojourer eller socialtjänsten. Den växande föreningen finns i dag i flera städer runt om i landet, bland annat i Göteborg. De har också märkt att det skulle behövas fler liknande föreningar för människor i andra situationer.

– Vi har märkt att det finns ett stort uppdämt behov och att det inte bara är vår målgrupp det gäller. Det gäller också människor som till exempel hamnar på behandlingshem som har djur och behöver hjälp, säger Nathalie Nordén.