– Vi är otroligt ledsna över det som hänt och beklagar djupt att det blev så här, säger Solveig Öijeberg, informationschef vid polisen i Uppsala.

Hon understryker dock att rutinerna omedelbart sågs över i samband med att Datatinspektionen uppmärksammade dem på fadäsen den 14 november i år. Bland annat har en ny tjänsteföreskrift tagits fram liksom att mer detaljerade rutiner just nu jobbas fram för att säkerställa att liknande incidenter i strid med polisdatalagen inte sker framöver – helt i linje med det tillsynsbeslut som inspektionen ställt till Uppsalapolisen. Hela åtgärdspaketet ska redovisas senast den 25 februari.

– Vi kommer att hinna göra alla nödvändiga förändringar både här på informationsavdelningen men också i kriminalutredningsarbetet, så att allt dubbelkollas en extra gång innan vi publicerar.

Vilken kvalitet håller ert övriga publicerade material?

– Det redan publicerade ser vi underhand över givetvis. Bildpublicering har bara skett ett par gånger. Nej, så det tidigare har vi koll på.

Något Solveig Öijeberg däremot inte kan svara på är hur den person som direkt drabbats av polisens undermåliga hantering mår, inte heller hur polisens egna rutiner ser ut vid dessa tillfällen.

– Nej, det vet jag inte alls. Men jag vet att den ansvarige utredaren har varit i kontakt med den här personen och att vi så fort vi fick klart för oss att han inte var den skyldige talade om det.

Men bilden låg kvar på nätet under månader efter att ni fått kännedom om att personen var oskyldig?

– Det beror på att vi har haft tekniska problem med vår webbpublicering. Vi trodde att vi tagit bort bilden, men så var det alltså inte.

Den skada som detta kan ha medfört den drabbade personen måste rimligtvis anses som omfattande. Vad är rubriceringen för denna typ av brott?

– Jag vet inte om det kommer att hända ytterligare något i det här fallet och vad gäller brottsrubriceringen så får jag be dig prata med våra jurister.

Åsa Hasth, chef för staben juridik, hos polisen i Uppsala län, berättar att personen som drabbats kan kräva skadestånd.

– Han kan om han känner att ett fel har begåtts begära ersättningsanspråk men då ställs det kravet till Rikspolisstyrelsen eller Justitiekanslern, JK, myndigheten äger inte själva beslutet.

Den aktuella brottsrubriceringen i just det här fallet bestämmer hon till vårdslös tillvitelse, straffet för detta i normala fall är böter eller max sex månaders fängelse – dock uppfylls inte riktigt alla uppställda kriterier när en myndighet står bakom brotten.

Lars Göransson, chefsåklagare vid riksenheten för polismål, kan inte kommentera enskilda fall om de inte specifikt tillhör hans ärenden men ger rådet till personer som drabbats.

– Polisanmäl om du blivit utsatt för brott.

Polisanmäl polisen?

– Ja.