I kraftmätningen mellan arbete och kapital är det den senare kraften som har överhanden. Kapitalet har flyttat fram sina positioner ordentligt, inte minst sedan högerns maktövertagande, och det märks tydligt på arbetsmarknaden. Den har som bekant blivit mer flexibel och många inom högern förordar en än mer flexibel arbetsmarknad, vilket naturligtvis vore synonymt med en ännu större osäkerhet och utsatthet för stora grupper.

Den här utvecklingens stora förlorare är framförallt de unga som försöker etablera sig på arbetsmarknaden, redan nu en av de mer flexibla i västvärlden. Det är om de unga och deras situation på arbetsmarknaden antologin Skitliv handlar. Sammanlagt elva skribenter skildrar, några av dem utifrån egna erfarenheter, villkoren på dagens arbetsmarknad. En rad ungdomar intervjuas.

Förutom att det råder massarbetslöshet är det stora problemet för de unga att de ofta är hänvisade till tidsbegränsade, oklara och otrygga anställningar. I boken beskriver en kille hur han tvingades sitta på söndagskvällarna och vänta på sms från sin chef. Först på söndagen kom besked om nästa veckas arbetsschema. En ung tjej berättar om hur hon och andra anställda inom ett bemanningsföretag regelmässigt fick göra grovjobbet på de lager de kom till. De fick utföra de slitsamma arbetsuppgifter som den fasta personalen annars turades om att göra.

Alla bokens berättelser vittnar om att man förväntas vara extremt flexibel, men att man inte kan förvänta sig mycket kompensation för den stress och det omak det självklart leder till. Visst passar flexibiliteten vissa, särskilt dem som extraarbetar, men undersökningar visar entydigt att svenska ungdomar vill ha fasta jobb med både det ansvar och alla de förmåner det innebär. Är man anställd under oklara och otrygga anställningsformer medför det också problem utanför jobbet. Det är svårt eller omöjligt att låna till att köpa ett boende eller att få ett förstahandskontrakt på den krympande hyresmarknaden.

Skitliv är utgiven med stöd av 6F – fackförbund i samverkan - och bilden man får av facket som helhet är att det är hårt pressat, men att stridsviljan sakta men säkert börjar vakna. Förändringsarbete pågår, man försöker finna sin nya roll, men att döma av boken vet svenska ungdomar inte tillräckligt mycket om facket. De verkar däremot bli mer positivt inställda ju mer de får lära sig. Vilken roll facket har spelat och spelar i samhället borde rimligtvis ingå som en självklar del av skolundervisningen?

Boken berättar både om några enskilda personer och ganska ingående om utvecklingen av arbetsmarknaden generellt sedan 90-talskrisen. Dessutom görs internationella utblickar, om den ännu värre situationen i Italien och Spanien. Skitliv är välskriven, engagerad och engagerande och bitvis väldigt upprörande. Ungdomsgenerationen är utsatt för ett stort svek.

Boken vore rent tragisk om det inte vore för att det också finns små ljusglimtar, men väldigt lite tyder på att de unga kan räkna med mycket stöd från äldre generationer.