I början av året återförenades Refused plötsligt med en spelning på Scharinskas klassiska scen i Umeå. Det var menat som en hemlighet för de närmast invigda, men ryktet gick som en löpeld och de sociala medierna bubblade över av inlägg om det legendariska bandets återkomst. Efter en liknande konsert på Debaser i Stockholm följde en turné till Roskilde och Way out West och länder som Japan och Kanada.

Refused bildades tidigt 1991 i Umeå på initiativ av Dennis Lyxzén och David Sandström. Fyra killar med tongivande roller i olika Umeband gick samman och kom att gå i bräschen för den svenska hardcorescenen. Det gick fort från de mindre sammanhangen som fritidsgårdar till större spelningar. Sammanlagt gav de ut tre fullängdare och sex EP och gjorde uppskattade spelningar över hela världen.

Refused stod för socialism, antimilitarism och straight edge. Deras kamp för veganism och djurrätt blev omtalad och de utpekades som agitatorer för militanta aktioner. Med sin orädda inställning och vågade framtoning fick de en egen roll på den svenska musikscenen.

Den sista plattan kom också att bli den mest betydande och fick stort internationellt genomslag. I The shape of punk to come (1998) hördes influenser från till exempel jazz och techno och skivan listades bland annat av brittiska musikmagasinet Kerrang! som nummer 13 av de 50 mest inflytelserika albumen genom tiderna.

Men snart var slutet nära. I samband med en USA-turné hösten 1998 gick energin ur bandet och slitningarna blev för stora. Den sista spelningen i Harrisonburg den 6 oktober kom att bli omtalad. Efter fyra låtar bröt polisen efter ett antal varningar och drog ur kontakten. Bandet lämnade scenen men i över en halvtimme skrek publiken ”Rather be alive”, en rad ur låten ”Rather be dead”. Kort därefter gick pressmeddelandet ut: ”Refused are fucking dead”. Sedan dess har Refused levt kvar som ett eko i den svenska musikvärlden. Tills nu.

De sista annonserade spelningarna kom att bli i storstäderna Oslo, Malmö, Stockholm och Göteborg, för att sedan sluta cirkeln och återkomma till hemstaden i Västerbotten. Den 8 december spelade de på Annexet i Stockholm i en i stort sett fullsatt lokal som skulle få uppleva en sista droppe av den enorma kraft som speglade en aktiv ungdomskultur och ett politiskt engagemang.

Och dessvärre är det inte mycket som har förändrats på 14 år. Som Dennis Lyxzén sa på spelningen i Stockholm: då var det Ny demokrati, Carl Bildt och Ultima Thule. Nu är det Sverigedemokraterna och Carl Bildt.

Men energin och kampviljan finns kvar, trots alla turer och trots att såväl medlemmar som publik blivit äldre. Längst fram i publikhavet knöts nävar och huvuden skakade outtröttligt. Det kändes som en återförening också för publiken. Refuseds sista resa var kort, men var de än äntrat scenen har kritikerna rosat dem och publiken varit i extas. Extranumret New noise från sista albumet var en riktigt stark och välkommen avslutningspresent.