När jag läste litteraturvetenskap på universitetet – och det var inte alls länge sedan – så var genus- och postkoloniala läsningar något som nådigt fick vara med på ett hörn eftersom universitetet var ålagt att ha det med i undervisningen. En gång fick till och med en lärare från Södertörn komma till undsättning eftersom man inte hade kompetensen på plats. Något som i princip helt saknades var queeranalys.

Mot denna bakgrund ter sig en översiktlig antologi som Queera läsningar helt nödvändig, även om det samtidigt är deprimerande att forskningsfältet tycks ha fått så litet genomslag i Norden att denna typ av introduktion behövs år 2012.

Queera läsningar är en nordisk antologi med bidrag som illustrerar olika metoder och tillämpningsområden inom det som benämns queera litteraturstudier. De flesta texter utgår från premissen att emedan de flesta texter, enligt ett poststrukturalistiskt synsätt, på ytan reproducerar den härskande ideologin, det vill säga heteronormativiteten, så har alla texter ”queera läckage”. Det vill säga företeelser som på olika sätt bryter heteronormativiteten.

Det är viktigt att komma ihåg att läckagen ingalunda behöver bestå av samkönat begär, utan att det lika gärna kan vara gestaltningar av andra typer av begär som pekar bort från heteronormativiteten och på så vis öppnar upp texten för en queer läsning. Ett sådant exempel är den roman av Sarah Waters som diskuteras i ett av bokens bidrag. En mans febrila längtan att tillhöra den engelska aristokratin gestaltas som begär, ja till och med åtrå, till en aristokratisk familjs hus.

En av queeranalysens mest centrala utgångspunkter är att behovet att kategorisera sexualiteter och kön endast tjänar till att reproducera rådande diskurser kring dessa. Det är något antologiförfattarna ständigt återkommer till, och visar övertygande exempel på.

Antologin har en stor bredd och rymmer allt från medeltida ballader via Strindberg till nyutgivna vampyrromaner. Ambitionen tycks ha varit att illustrera olika typer av frågeställningar och tillämpningsområden. Samtliga bidrag är intresseväckande och boken lyckas också lyfta fram det faktum att en queer läsning har potential att utmana inte bara härskande diskurser inom själva texten, utan även vedertagna ideologier inom det litteraturvetenskapliga fältet i stort.

Queera läsningar är en mycket välkomponerad antologi och framför allt en mycket effektiv introduktion till queerstudier av litteratur. Nackdelen med antologier där samtliga texter väcker stort intresse är att inga resonemang får fullt så mycket utrymme att utvecklas som de faktiskt skulle behöva.

Ambitionen att få texterna i boken att fungera som introducerande exempel kan också ha lett till att man ibland väljer analysobjekt som inte riktigt utmanar de verktyg man förfogar över. Efter att ha påvisat möjligheten att queerläsa även de mest normativa texter ter det sig lite märkligt att några författare har valt att analysera böcker av Pija Lindenbaum och Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie, böcker som redan har explicita queera inslag. Forskningsfältets analytiska verktyg är så vassa att de klarar större tuggmotstånd än så.

Invändningarna till trots håller Queera läsningar överlag som sagt en hög kvalitet. Den fungerar som en välbehövlig genomgång av och introduktion till queerforskning i Norden och man kan bara hoppas på att författarna figurerar på många fler listor över kurslitteratur i framtiden.