Enligt Konkurrensverket är huvudregeln i Lagen om offentlig upphandling, LOU, att man inte får kräva att varor ska vara lokalt producerade. Det strider mot den fria rörligheten av varor och tjänster inom den europeiska unionen. Men det har visat sig att det lönar sig att ta strid mot detta. Sigtuna kommun som länge har kämpat för att få servera mat som är producerad med miljöhänsyn och med svensk nivå på djurskydd, vann en dom i kammarrätten i slutet av februari. Det har öppnat upp för att kommuner och landsting numera kan ställa krav på kortare tider för transporter av djur till slakt, bedövning av alla djur innan slakt och att antibiotika bara får användas när djuren är sjuka.

Eric Lundström som arbetar som upphandlare för Lycksele kommun menar att det finns många fler sätt att gynna lokala matproducenter på i en upphandling. Han berättade om sina idéer i ett fullsatt seminarium i Åsele kommun, Västerbotten, i slutet av november.

– Ett sätt är att hävda den kommunala suveräniteten, enligt proportionalitetsprincipen som är en av de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling. Och den enda principen som man kan jobba kreativt med, säger Lundström.

Den innebär att förfrågningsunderlaget inför offentlig upphandling måste ha ett naturligt samband till det som ska upphandlas. De krav som ställs ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

– Där kan man ange att äldre ska serveras mat som är bekant för dem. Det vill säga som smakar och ser ut som den alltid har gjort. Den formuleringen törs inte Konkurrensverket anmärka på.

Monica Sihlén är projektledare för livsmedel på Miljöstyrningsrådet som är regeringens expertorgan för en miljöanpassad och hållbar upphandling. Hon säger att man kan ange sådana krav i förfrågningsunderlaget.

– Men om någon producerar samma produkt i Italien, kanske den leverantören vinner upphandlingen. Men man kan göra svårare för dem genom att säga att man vill ha en speciell sorts getost med en viss fetthalt.

Både Eric Lundström och Monica Sihlén menar att det är möjligt att påverka en upphandling med valet av förpackningar.

– Om en skola bara vill ha närproducerad mat, kan man säga att man vill ha konsumentförpackningar i ett speciellt format. Servera levererar ju bara storköksförpackningar, säger Eric Lundström.

Ett annat sätt är att precisera de livsmedel som ska upphandlas. Varje livsmedel har en CPV-kod. Vitkål har en annan CPV-kod än strimlad vitkål till exempel. Systemet med CPV-koder är framtaget just för offentlig upphandling inom EU.

– Antingen kan man lyfta ut de produkterna som produceras lokalt i förfrågningsunderlaget och benämna dem med sin CPV-kod. Eller också säger man till Servera att de får upphandla hela kakan med till exempel mejeriprodukter under vissa förutsättningar:

Om det finns 15 lokala matproducenter i en kommun, kan man ställa kravet att anbudsgivaren måste teckna och visa upp samarbetsavtal med 15 producenter i avtalsområdet, med ett maximalt prispåslag på fem procent för slutkonsumenten för att täcka transporter och administration.

– På så sätt får också de lokala odlarna tillgång till de stora matjättarnas transportsystem, vilket gynnar miljön, säger Eric Lundström.

Men Monica Sihlen menar att det inte är möjligt att göra så. Man kan inte kräva samarbetsavtal med underleverantörer i ett avgränsat område. Men man kan formulera ett önskemål om det i förfrågningunderlaget.

– Och ofta går anbudsgivaren kommunen tillmötes. Och visst kan man skriva flera olika detaljerade upphandlingsavtal, säger hon.

Men Eric Lundström är säker på sin sak. Även om samarbetsavtal med underleverantörer inte har prövats ifråga om livsmedel, har det gjorts inom andra områden. I Holland till exempel krävde en kommun att ett renhållningsföretag skulle anställa 20 långtidsarbetslösa i kommunen. Fallet prövades hela vägen upp till EU-domstolen, där kommunen vann i domen C-31/87. EU-domstolen bedömde att det ligger i linje med målsättningen att minska det sociala utanförskapet och därmed inte är ett handelshinder.

– Och i fråga om livsmedel kan man åberopa transnationella avtal som Kyoto-avtalet och Rio-fördraget som säger att utsläpp av fossila gaser ska minska. Och det gör man genom att korta transporterna.