Klockan ett natten mot fredagen röstade Egyptens konstitutionsförsamling igenom paragraf 198, som innebär att civila kan fortsätta prövas inför militära domstolar. Den och en mängd andra kontroversiella paragrafer röstades med all hast igenom under ett maratonpass på torsdagen, trots att församlingen bojkottades av liberala politiker, representanter för den kristna minoriteten och fackliga delegater.

Bakgrunden är att president Muhammed Mursi förra torsdagen gav sig själv nya tillfälliga maktbefogenheter, som innebär att alla hans beslut är slutgiltiga och inte kan överklagas. I samma veva slog han fast att parlamentets överhus samt konstitutionsförsamlingen inte kan upplösas och att rättegångar för brott under revolutionen ska tas om. I praktiken innebär detta att presidenten kört över författningsdomstolen och hela rättsväsendet. Något som han och Muslimska Brödraskapets parti, Frihets- och Rättvisepartiet, menar är nödvändigt för att förverkliga revolutionens mål.

I en tv-sänd intervju på torsdagskvällen poängterade Muhammed Mursi återigen att de nya befogenheterna bara är tillfälliga och ska tas bort så fort den nya konstitutionen godkänts och ett nytt parlament har valts. Dessa försäkringar betyder dock inte mycket för de demonstranter som ockuperat Tahrirtorget i över en vecka. De kräver presidentens avgång och i tältlägren på torget riktas samma slagord åt Mursi som mot president Mubarak i januari förra året.

I tisdags hölls de största samlade protesterna sedan årsdagen av revolutionen och många kallade dagen för revolutionens nittonde dag – en fortsättning på de arton dagarnas ockupation av Tahrirtorget som till slut ledde till Hosni Mubaraks avgång. Folksamlingarna och demonstrationerna har kantats av våldsamma sammandrabbningar mellan kravallpolis och civila runt om i landet. I Kairo har kravallerna pågått i princip dygnet runt, och morgonpendlare i cenrala Kairo har vant sig vid munskydd när de går till jobbet för att skydda sig mot tårgas. På sidogator runt Tahrir har militären rest murar av betong för att skydda parlamentsbyggnaden, som så många gånger tidigare under revolutionsåret.

Två personer har dödats under den senaste veckans sammandrabbningar, och Frihets- och Rättvisepartiets kontor har bränts i Alexandria och Port Said. Många fruktar nya sammandrabbningar på lördagen, då Muslimska brödraskapet kallat till demonstrationer till stöd för presidenten samtidigt som protesterna mot honom fortsätter.

– Det är ett slag i ansiktet på hela folket. Presidenten är anställd av oss, han är inte vår far och han kan inte tala för oss. Han behandlar oss så respektlöst, sade Nada Rafik från Heliopolis på fredagsmorgonen när hon försökte välja vilket demonstrationståg hon skulle gå i under dagen.

Men det finns en viss kluvenhet bland demonstranterna. Många håller med Brödraskapet om att rättsväsendet delvis är en kvarleva av den gamla regimen, och välkomnar nya rättegångar mot poliser och ledande politiker som tidigare frikänts för dödligt våld mot demonstranter under revolutionen. Den senaste veckans strejker och demonstrationer har också lockat anhängare till den tidigare regimen, vilket utnyttjas flitigt i Muslimska brödraskapets propaganda. Valet står mellan Mursi och Mubaraks män, heter det nu.

En folkomröstning om konstitutionsförslaget är planerad att genomföras om två veckor och efter det ska parlamentsval hållas. Efter detta ska presidenten “ge tillbaka” sin absoluta makt. Då finns troligen en konstitution som till stora delar skrivits av hans partis företrädare – och kanske ett parlament dominerat av samma parti.