Fransk sjaldebatt synas i sömmarna
Sjaldebatten i Frankrike har öppnat upp för främlingsfientlighet, det menar religionshistorikern Per-Erik Nilsson som har analyserat debatten i en ny avhandling från Uppsala universitet.
År 2004 infördes ett förbud mot framträdande religiösa symboler i franska skolor. Förbudet debatterades flitigt och följdes så småningom – 2010 – av en lag som förbjuder människor att skyla ansiktet på offentlig plats.
– Jag har tittat på hur man skapar en bild av hur fransmän är, hur de bör tycka och tänka och vilka som kvalificerar in i den här gruppen, säger Per-Erik Nilsson, religionshistoriker vid Uppsala universitet, som har undersökt de politiska debatter som förts i samband med de två lagarna.
Han fortsätter:
– Vilka ”vi” är uttrycks genom vilka vi inte är. Det skapar minoriteter som man ser som potentiella hot mot majoritetssamhället.
I Frankrike, som bara är ett exempel bland många där den processen har spelat en roll, har ”sekulär” blivit ett av de ord som används för att definiera majoritetssamhället, samtidigt som den muslimska slöjan har blivit en symbol för ”det andra”. Enligt Per-Erik Nilsson fick begreppet sekulär sin nuvarande roll 1989, i och med att tre elever relegerades från en skola på grund av att de bar slöja. Rektorn för skolan menade att det inte var förenligt med fransk lag, men enligt Per-Erik Nilsson fanns det ingenting i lagen som stödde det påståendet.
Historiskt sett har den franska högern haft kopplingar till katolicismen, men med islams ökande närvaro i det franska samhället har sekularismen börjat förespråkas av både konservativa och kommunister.
– Föreställningen av vad Islam är har möjliggjort en helig allians inom politiken, säger Per-Erik Nilsson.
Lagen från 2010 sågs till en början som ett uttryck för sekularismen, men när det blev uppenbart att den riskerade att strida både mot den egna konstitutionen och mot EU:s regelverk – ”man kom på att religionsfrihet kanske faktiskt betyder just religionsfrihet”, som Per-Erik Nilsson uttrycker det – gjorde man det istället till en säkerhetsfråga. Debatterna har emellanåt tagit absurda uttryck.
– Först pratade man om burkor, men sen kom man på att det knappt finns någon som använder burka i Frankrike och då övergick man till att tala om heltäckande slöja, berättar Per-Erik Nilsson.
Lagarna kan ses som ett led i att försöka institutionalisera vad det innebär att vara fransman. Sedan 2007 måste alla immigranter skriva under ett integrationskontrakt där de bland annat förbinder sig att följa franska värderingar – fast ingen egentligen har definierat vad det innebär.
Det har gått så långt att sekularism har börjat ses som en fjärde princip, tillsammans med franska revolutionens frihet, jämlikhet och broderskap.
– Men ”sekulär” har många olika betydelser. En politiker kan till exempel hävda att alla fransmän stöder sekularismen, för att i nästa mening säga att det egentligen inte är någon som vet vad det innebär och att begreppet måste definieras. Det är oerhört motsägelsefullt.
Idag sker allt fler brott i sekularismens namn – våldsamma aktioner mot Quick, Frankrikes motsvarighet till McDonalds, som serverar halalkött, till exempel.
– Frågan är svår för politikerna att ta i – det blir också att ifrågasätta den nationella självbilden. ”Fransmän gör inte sådant här”, säger Per-Erik Nilsson.
Om det trots allt skulle vara vita fransmän som står bakom aktionerna så måste det vara arbetarungdomar som har hamnat på glid, lyder resonemanget. I grund och botten ses sekularism helt enkelt som något väldigt bra, så även av den socialistiska presidenten François Hollande.
– I den nya regeringen diskuterar man till exempel hur man skapar en god sekulär moral.
Per-Erik Nilsson, som har följt den franska debatten under många år, delvis på plats i Paris, upplever att det finns en utveckling som påminner om den här i hela Västeuropa.
– Här i Sverige diskuteras inte sekularism på samma sätt som i Frankrike. Självbilden är att Sverige är ett sekulärt land, säger Per-Erik Nilsson, och påpekar att det egentligen är ganska absurt med tanke på att det bara är 12 år sedan staten och kyrkan gick skilda vägar.
Om man däremot bortser från begreppet sekulär och ser till själva debatten så finns det flera likheter, men om det vi ser här idag är ett förstadium till den utveckling som varit i Frankrike, kan inte Per-Erik Nilsson svara på.
– Frågorna ligger där och pyr. Folkpartiet förespråkar språk- och medborgarskapstest för invandrare och Reinfeldt spottar ur sig grodor om etniska svenskar.