– Hur mycket pengar tjänar du på det här, frågar en kvinna ur publiken läkaren Dr. Patel spelad av sociologen och skådespelaren Amrita Pande .

Läkaren svarar leende att hon gör det inte för pengarna utan hon låter indiska kvinnor som har fått möjlighet att hjälpa barnlösa kvinnor i väst att göra just det. Den fattigare indiska kvinnan får möjlighet att tjäna ihop sina egna pengar och den västerländska kvinnan får ett eget barn. Dessutom till ett mycket billigare pris mot vad det hade kostat i deras egna länder tillägger hon.

Det luktar curry i den stora salongen på Reginateatern. Akt ett pågår och den danska skådespelaren Sophie Louise Lauring står iklädd en indisk sarong och lagar mat. I bakgrunden är en stor duk upphängd där en dokumentärfilm från Indien visas. Skådespelaren Mia Ray berättar om surrogatkliniker i landet. Med hjälp av bilder, dofter och ljud tar skådespelarensemblen med publiken på en resa till Indien för att besöka en av de totalt tretusen surrogatkliniker som finns i landet.

Efter nästan två timmar och i den tredje och sista akten står Amrita Pande själv på scenen. Hon växlar mellan de tre olika karaktärerna läkaren Dr. Patel, surrogatmamman Deepa och sig själv, sociologen Amrita Pande, som forskat i ämnet i sex år. Publiken fortsätter att engagerat och nyfiket ställa frågor till de tre olika karaktärerna.

– Hur kommer det sig att du började forska i det här ämnet, frågar en kvinna ur publiken Amrita Pande själv.

– Jag läste en liten artikel om ämnet i tidningen The Guardian för sex år sedan. Jag letade ett ämne till min uppsats i sociologi och eftersom jag själv är från Indien och dessutom länge varit intresserad av frågor kring globalisering och genus så blev jag nyfiken och ville veta mer, säger hon.

Amrita Pande har tillsammans med den danska regissören Ditte Maria Bjerg och skådespelarna Mia Ray och Sophie Louise Lauring turnerat genom Sverige med pjäsen sedan början av oktober. Frågan om surrogatmödraskap är laddad och har de senaste åren diskuterats flitigt i media. I Sverige är det olagligt med surrogatmödraskap men lagligt i bland annat Ryssland, Indien, Brasilien, Storbritannien och vissa delstater i USA. Frågan i sig är inte ny men har tidigare oftast endast diskuteras i akademiska miljöer.

– Jag har genom mina fältstudier insett att det finns fler olika synsätt som man kan välja att se på saken. Surrogatmödraskap är för fattiga kvinnor i Indien ett sätt att försörja sig på. Problemet är inte huruvida det är omoraliskt eller ej utan problemet är ojämlikheten som råder mellan köparen och säljaren. Men om vi väljer att betrakta det som en ny form kvinnligt arbete så kan vi sträva efter att förbättra arbetsförhållandena för kvinnorna. Detta är ett mycket mer realistiskt alternativ istället för att förbjuda det. Om vi förbjuder det så kommer surrogatklinikerna att gå under jord och då kommer det bara att drabba kvinnorna.

Att utforma en pjäs utifrån hennes egen forskning är ett sätt att fånga in en ny publik och få människor att börja tänka till och diskutera frågan menar Amrita Pande.

– Genom teaterns form så ger vi en möjlighet till publiken att ställa frågor till de olika karaktärerna i pjäsen. Publiken kan på så sätt utmana sina egna fördomar i den här frågan. Det är ett sätt att nå ut till människor som inte hade varit möjligt genom en vanlig föreläsning, säger hon.