Skånes Fria

”Arbetet har blivit ett självändamål”

Utan arbete betraktar vi oss ofta som inget värda. Ändå behövs det mindre än någonsin. Det menar sociologen, författaren och arbetskritikern Roland Paulsen. I veckan besökte han Malmö.

I sin pågående avhandling lyfter Roland Paulsen frågan hur det kommer sig att människor kan ägna så stor del av sin arbetstid åt privataktiviteter, som till exempel Facebook, Twitter och i vissa fall att sova – utan att det märks. För att popularisera sina tankar skrev han häromåret boken Arbetssamhället.

– Grundfrågan i boken är hur det kommer sig att vi trots enorma produktivitetsökningar fortsätter att arbeta i så hög grad. Den ideologiska förklaringen jag ser är att arbetet har blivit alltmer heligt sedan 1600-talet. Det är genom arbetet som vi förväntas uppfylla vår roll som pliktskyldiga samhällsmedborgare och som vi förverkligar oss själva.

Idén om att tillväxt är bra för att det skapar jobb har de flesta hört. För Roland Paulsen är det ett absurt påstående som samtidigt fångar logiken kring dagens arbetsattityder, att vitsen med att arbeta inte längre är att vi ska bli rika, utan för att vi ska kunna fortsätta att arbeta.

– Anledningen till det tror jag är att det fortfarande är via arbetet som vi får fördelning i samhället. När det inte finns någon politisk vilja att skapa ett annat fördelningssystem, blir arbetslinjen så stark som den är i dag.

Med industrialiseringen föddes det Roland kallar arbetssamhället. Innan dess var vi inte rädda för att bli arbetslösa på samma sätt som i dag. Man slutade jobba när man fått ihop tillräckligt med pengar och många hade ett jordbruk som man kunde försörja sig på, åtminstone så att man överlevde.

– Man började fostra fram den pliktskyldighet som vi alla människor har i oss, till och med arbetskritiker. Alltså att man måste prestera för att kunna njuta och slappna av, att man blir rastlös så fort man får några timmar över.

Före industrialiseringen fanns inte heller någon konsumtionsnorm, enligt Roland Paulsen. Dagens konsumism hör starkt ihop med dagens attityd till arbete, menar han.

– Vi förväntas konsumera väldigt mycket och om vi inte gör det riskerar vi att halka efter med konsekvensen att vi kanske inte ens får ett jobb. Jag tror också att det skett en psykologisk förändring, att vi gärna vill köpa för att må bra.

Vilken är den främsta kritiken du får?

– Var skulle vi få alla skattepengar ifrån om vi slutade jobba så mycket som vi gör? Då tar man för givet att det är via arbetet man får fördelningen i samhället. Om vi inte har arbete så slutar det med total fattigdom. Det svåraste är att lyfta diskussionen till att vi kan fördela våra rikedomar på ett annat sätt. Men om man säger det, blir man snabbt beskylld för att vara utopist. De säger att det aldrig skulle fungera, det skulle sluta med Gulag och arbetsläger. Då brukar jag fråga: ”Men hur bra tycker du att det fungerar i dag?” Vi har inte ett fungerande system. Vårt system är till exempel väldigt slösaktigt samtidigt som vi har motsvarande en förintelse per år som dör av undernäring.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

Renässans för lanthandeln

I årtionden har antalet dagligvarubutiker och mackar på landsbygden minskat i rasande fart, men nu tycks trenden vända.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu