Tidigare fångar i hungerstrejk
I 31 dagar hungerstrejkade en grupp politiska fångar från kommunisttiden i Albaniens huvudstad Tirana i protest mot utebliven kompensation från staten. Efter påtryckningar från polisen avbröt de strejken på måndagen.
TIRANA – Vi har tröttnat på den psykiska terror vi utsatts för. Våra krav kvarstår och vår kamp kommer att fortsätta på andra vis, meddelade de strejkande i måndags eftermiddag.
Uttalandet innebär slutet på en hungerstrejk som ett tjugotal före detta politiska fångar startade den 25 september. När strejken upplöstes återstod åtta deltagare. Två av de hungerstrejkande – Gjergj Ndreca och Lirak Bejko – tände eld på sig själva i protest för två veckor sedan. En tredje person försökte göra samma sak men stoppades i sista sekund av polis. De andra har tagits in på sjukhus eller avbrutit strejken efter vädjan från sina familjer.
Hungerstrejken gällde uteblivna betalningar av den kompensation som dessa fångar har rätt till enligt lag. Lagen, från 2007, ger dem rätt till 14 euro i kompensation för varje dag de suttit fängslade. Summan är uppdelad i åtta delbetalningar, men hittills har bara en av dessa utbetalningar genomförts. Många av de tidigare politiska fångarna är fattiga och arbetslösa.
Under vad som skulle bli några av strejkens sista dagar besökte jag deras tältläger, beläget på en tvärgata i Tiranakvarteret Pariskommunen. Polisens avspärrning höll mig och merparten av journalisterna på dryga tio meters avstånd. Ett fåtal reportrar, däribland Besar Likmeta, lyckas dock komma in till de strejkande.
– Deras hälsotillstånd var väldigt dåligt. Tältet de bor i har inte kunnat stå emot regnet, deras madrasser var genomblöta, berättade han efteråt.
I mitten av förra veckan beslutade en domstol i Tirana att hungerstrejken är olaglig och gav polisen rätt att lösa upp strejken. De strejkande vägrade erkänna domstolens beslut, som de menar var ett beställningsjobb från premiärminister Sali Berisha. Under helgen har polisen ökat trycket på de strejkande bland annat genom att begränsa deras tillgång till vatten och mediciner.
President Bujar Nishani har haft samtal med strejkledarna, men premiärminister Berisha vägrar fortfarande att inleda samtal trots att strejken nu är upplöst. Han menar att protesterna från början varit styrda av oppositionen och försvarar sig med att hans regering trots allt betalat ut en del av kompensationerna. Oppositionsledaren Edi Rama från Socialistpartiet avfärdade i helgen premiärminister Berishas anklagelser om att de skulle ligga bakom protesterna.
Under veckorna som gått har det ordnats flera demonstrationer i Tirana och runtom i Albanien i solidaritet med de strejkande. Bland annat samlades ett femtiotal albanska journalister utanför premiärministerns kontor för att kräva att Berisha skulle förhandla med de strejkande samt ge medierna ökad tillgång till lägret.
Under hungerstrejkens sista vecka började reaktioner från utlandet att höras av. Amnesty International krävde att regeringen skulle respektera de före detta fångarnas rättigheter och inleda en dialog. Flera länders ambassadörer, däribland USA:s, Tysklands och Nederländernas, uppmanade Berishas regering att förhandla.
De utländska rösterna har betydelse. Även om hungerstrejken varit en stor nyhet i Albanien så har det polariserade medieklimatet gjort det svårt för de strejkande att få ett mer aktivt folkligt stöd. Stöddemonstrationerna har dominerats av anhöriga, aktivister och journalister. Däremot står Albanien inför att få kandidatstatus för EU-medlemsskap, och regeringen har därför särskild anledning att reflektera över vilket intryck man ger.
– Vi vill tacka medborgarna, medier, våra läkare och våra internationella partners för allt stöd. Vi har inte gett upp våra krav och vi ber om hjälp från alla utländska ambassadörer i landet med att uppnå detta, säger de strejkande i ett uttalande.
Strävar mot väst
• Albanien utropades självständigt i november 1912 och blev efter andra världskriget en kommunistisk stat under Enver Hoxha, som styrde Albanien med järnhand fram till sin död år 1985. Tiotusentals människor fängslades, sattes i arbetsläger eller avrättades under kommunisttiden.
• Efter kommunistregimens fall år 1991 har landet strävat mot västlig gemenskap. De har gått med i Nato och står inför att beviljas status som kandidatland för EU-medlemskap.
