I en nyligen publicerad rapport drar två brittiska forskare slutsatsen att ”som Acta ser ut i dag innebär avtalet ett allvarligt hot mot grundläggande rättigheter i EU”, däribland yttrande- och informationsfriheten samt rätten till en rättvis rättegång som garanteras av Europakonventionen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

The Anti-Counterfeiting trade agreement, Acta, introducerades av USA redan år 2006. Avtalets namn ger intryck av att det handlar om att motarbeta förfalskning av varumärken och mediciner, men i själva verket fokuserar det till stor del på piratkopiering och brott mot upphovs- och immaterialrätten.

Avtalet har förhandlats fram av framför allt USA, Japan, Australien, Kanada och EU, i tätt samarbete med industrin, det vill säga de vars produkter avtalet syftar till att skydda. Men större än så blir inte klubben. Europaparlamentet har upprepade gånger nekats tillgång till utkast av avtalet. Förhandlingarna har ägt rum på högsta politiska nivå, på tryggt avstånd från medborgarna.

– Hemlighetsmakeriet och sekretessen som har omfattat förhandlingarna saknar motstycke, säger Douwe Korff, medförfattare till rapporten och professor i internationell juridik vid London metropolitan university.

Europeiska kommissionen har avfärdat kritiken och konstaterat att den tar allvarligt på grundläggande rättigheter och har gett svar på alla bekymmer i denna fråga. Kommissionen försäkrar vidare att ”Acta inte kommer att ha någon negativ inverkan på de grundläggande rättigheterna”.

Men det har inte fått kritikerna att tystna. I det så kallade Hannoverutlåtandet fastslår ett antal välrenommerade europeiska experter på immaterialrätt att ”till skillnad från Europeiska kommissionens upprepade uttalanden ... är vissa av bestämmelserna i Acta inte helt förenliga med EU-lagstiftning.”

Ett av de mest framträdande exemplen på denna oförenlighet berör frågan om yttrandefrihet. Acta innehåller inga undantag för lindrigare överträdelser som kan vara acceptabla i en demokrati. Detta kallas ibland för ”fair use” och ”fair comment” och kan exempelvis handla om rätten för en författare att parafrasera en annan, eller undantag för whistle-blowers.

– Men sådana undantag saknas helt och hållet. Minsta lilla överträdelse ska beivras, säger Douwe Korff.

En annan känslig punkt är rätten till skydd för privatliv och korrespondens. För att kunna upptäcka och bevisa vem som laddar ner vad och från vem måste man övervaka internetanvändarnas trafik. Detta uppdrag skulle, om Acta implementerades, falla på privata aktörer – i huvudsak internetleverantörerna. De kan bli tvungna att övervaka och lagra användarnas datatrafik, rapportera misstänkta överträdelser till företagen och även blockera hemsidor som exempelvis The pirate bay.

Att avtalet överlämnar dessa uppgifter till privata aktörer får i sin tur konsekvenser för artikel 6 i Europakonventionen, som anger principerna för en rättvis rättegång.

– Eftersom eventuella överträdelser beivras utanför den vanliga rättsprocessen, utan att höra användaren, kan jag inte dra någon annan slutsats än att detta står i strid med artikel 6, säger professor Korff.

Rapportförfattarna ser att man i kriget mot piratkopiering börjar ta till allt mer drakoniska metoder. Precis som rädsla för terrorism eller barnporr börjar nu även fildelning utnyttjas för att sätta medborgerliga rättigheter ur spel. Industrin rättfärdigar metoderna med att brott mot immaterialrätten utgör ett allvarligt hot mot världsekonomin.

– I en demokrati måste man balansera rättighetshavarnas och användarnas intressen och rättigheter. Någon sådan balans finns inte i Acta, säger professor Korff.

Det politiska motståndet i EU leds av parlamentsgruppen De gröna/europeiska fria alliansen som nu mobiliserar.

– Vi kan omöjligt acceptera ett avtal som riskerar att inskränka de grundläggande rättigheterna i EU, säger Jan Philipp Albrecht, ledamot för De gröna i Europaparlamentet.

Innan Acta når plenum i början av nästa år kommer De gröna att försöka få EU-domstolen att yttra sig om avtalet.

– Vi har redan sagt att den gröna gruppen kommer att uppmana parlamentet att rösta för att göra en förfrågan till EU-domstolen, säger Jan Philipp Albrecht.

I USA har president Barack Obama redan skrivit under avtalet, utan något beslut från kongressen bakom. Också där diskuterar parlamentet nu möjligheterna att pröva om Acta krockar med konstitutionen. För Jan Philipp Albrecht är detta lika mycket en fråga om hur den här typen av internationella avtal bör förhandlas fram: i samråd med parlament och civilsamhälle, eller bakom stängda dörrar.

– Det handlar om demokratisk legitimitet, säger han.