Skolan ska ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i lärande och personlig utveckling, enligt Skolinspektionen. Skolan får inte nöja sig med att en elev klarar den lägsta kunskapsnivån, utan eleven ska få ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt. En insats för att stödja elever är så kallat särskilt stöd, något som alla elever i behov har rätt till. Men hittills i år har Skolinspektionen fått in 35 anmälningar om bristande särskilt stöd i Göteborg.

Skolinspektionen är en ny myndighet, som bildades 2008, och jämförbar statistik finns endast från år 2010 och framåt. Den visar att anmälningarna ökat de tre senaste åren. Om årets anmälningar fortsätter i Göteborg kommer 2012 bli ett rekordår. Även Skolinspektionens kritik gällande bristande särskilt stöd har ökat från 13 fall 2010 till 26 fall hittills i år.

– Det kan handla om att skolan inte tillräcklig skyndsamt eller noggrant utrett elevens problematik. I vissa fall har skolan inte heller upprättat något åtgärdsprogram, säger Lena von Platen, enhetschef för Skolinspektionen i Göteborg.

Ibland lägger skolorna också ansvaret på fel personer i åtgärdsprogrammen.

– Ibland kan vi se att skolorna skriver vad eleven eller föräldrarna ska göra och det är inte rätt – ansvaret ska läggas på skolan, det är skolan som ska åstadkomma förändringar, säger Lena von Platen.

Bristande särskilt stöd är en av de vanligaste orsakerna bakom anmälningar till Skolinspektionen, inte bara i Göteborg utan i hela Sverige. Lena von Platen tror att en anledning till att anmälningarna ökar är att myndigheten blir mer känd.

Trots att alla elever har rätt till stödet ställs ofta krav på att eleven har en diagnos. I en undersökning som Lärarnas tidning har gjort svarar 24 procent av 1 000 lärare i grundskolan att deras skola kräver att elever har en diagnos för att få pengar för stöd. Det strider mot lagen.

– Det finns ingenting i skollagen som säger att eleven ska ha en diagnos, men det kan ha utvecklats sådana kulturer på vissa skolor, säger Lena von Platen. Alla elever ska ha rätt till det stöd som de behöver, vilket beror mycket på omgivningen. En elev med en diagnos kan vara i en miljö som är så god att eleven inte behöver särskilt stöd, medan det på en annan skola kan vara tvärtom.

Elisabet Mossberg, vice ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, menar att lärarna har för lite inflytade över vad eleverna ska få för stöd.

– Ekonomin styr. Resurserna räcker sällan till det som vi ser behov av. Om någon lärare är sjuk är det ofta specialpedagoger eller andra resurspersoner som får hoppa in och vikariera, säger hon.

Den 25 augusti skrev GFT om att 17 procent av niorna i Göteborg inte är behöriga att börja gymnasiet. Att inte få särskilt stöd i tid kan försvåra möjligheten att bli behörig.

– Om en elev inte får den hjälp som den har rätt till riskerar eleven att inte få fullständiga betyg att söka till gymnasiet med, säger Lena von Platen.

Att inte få stöd kan också påverka självkänslan.

– Upplevelsen av att inte klara sina studier påverkar självkänslan och självförtroendet. Det är allvarligt. Det är angeläget att skolan lyfter alla elever och det är synnerligen viktigt för dessa elever.