Tsipras vill leda Grekland in i ny era
De senaste månaderna har Syriza gått från att vara en liten spretig vänsterkoalition till en maktfaktor i grekisk politik. Och i morgondagens nyval kan de få folkets förtroende att leda Grekland ur krisen. Men vad är det egentligen för koalition och vem är dess karismatiske ledare Alexis Tsipras?
Syriza är en akronym som betyder ”koalition för den radikala vänstern”. Den största aktören i koalitionen är Synaspismos – även det en koalition av partier och organisationer från den yttersta vänsterkanten.
Precis som de flesta europeiska kommunistpartier på 1970-talet splittrades grekiska kommunistpartiet KKE i två konkurrerande partier – ett stalinistiskt, Moskvavänligt parti och ett socialistiskt, ”eurokommunistiskt” parti. Initialt var Synaspismos en valallians mellan partierna men i början av 1990-talet lämnade stalinisterna koalitionen och uteslöt 45 procent av sina medlemmar, varav de flesta stannade i Synaspismos. En av dem var Alexis Tsipras.
Fyra dagar efter den grekiska militärdiktaturens fall, den 28 juli 1974, föddes Alexis Tsipras i ett medelklassområde i centrala Aten. Under gymnasietiden engagerade han sig i det kommunistiska ungdomspartiet KNE och deltog i ockupationen av sitt gymnasium som pågick i flera månader i protest mot högerregeringens skolreformer. Han hade en ledande roll i protesterna och beskrivs av gamla lärare och klasskamrater som intelligent, sansad och politiskt passionerad.
Tsipras utbildade sig sedan till civilingenjör på nationaltekniska universitetet i Aten och var aktiv i en vänsterkoalition i studentkåren.
År 1999 valdes han till sekreterare för Synaspismos ungdomsförbund. Tsipras engagerade sig i den globaliseringskritiska rörelsen och var en av arrangörerna för Greek Social Forum.
Under det tidiga 00-talet surfade Synaspismos på den politiska vågen som kom med den spirande globaliseringskritiska rörelsen och de arrangerade demonstrationer vid exempelvis G8-mötet i Genoa år 2001. Partiet breddade sin bas för att inkludera olika vänstergrupper, feminister och miljörörelser.
Alexis Tsipras klättrade snabbt inom partiet och lyckades hålla sig väl både med koalitionens radikala och reformistiska falanger. Vid 2004 års kongress valdes han in i koalitionens centralkommitté och fick ansvar för utbildnings- och ungdomsfrågor.
Inför parlamentsvalet år 2004 bildade Synaspismos koalitionen Syriza tillsammans med flera mindre vänster- och miljöpartier och lyckades precis ta sig över treprocentspärren.
Tsipras första stora kliv ut i den politiska offentligheten skedde när han ställde upp i Atens borgmästarval år 2006 där han oväntat kom på tredje plats. Syriza fick elva procent av rösterna och Tsipras tog plats i stadsfullmäktige. Två år senare valdes han till ordförande för Synaspismos och blev vid 33 års ålder den yngste ledaren för ett parlamentariskt parti i grekisk historia.
Under den dramatiska decembermånaden 2008 – då Aten stod i lågor i flera veckor efter att en obeväpnad 15-årig pojke sköts ihjäl på öppen gata av poliser – blev Syriza ett allt tydligare alternativ för unga vänsteraktivister. Syrizas antirasistiska retorik lockade även många migranter som utsattes för upptrappade attacker från högerpartier.
När det socialdemokratiska Pasok-partiet ställde sig bakom EU:s åtstramningspolitik i januari 2010 öppnades en stor lucka inom den grekiska vänstern. Endast kommunisterna KKE och Syriza var emot nedskärningarna och av de två framstod Syriza som det mer visionära och motståndskraftiga alternativet.
Utöver motståndet mot åtstramningspolitiken gick Syriza till val på löften om att stärka fackliga rättigheter, utreda de grekiska bankernas agerande under krisen, bekämpa korruption och reformera det politiska systemet. Men först och främst lovar de att införa ett tillfälligt stopp för avbetalningarna på landets enorma statsskuld, ett krav som har fått EU-ledare att hota med att slänga ut Grekland ur eurosamarbetet. Syriza hävdar dock att EU bluffar eftersom en grekisk sorti skulle innebära en katastrof för franska och tyska banker.
I nyvalet i maj i år bar politiken frukt. Obundna vänsteraktivister, socialliberaler, besvikna socialdemokrater och fackliga aktivister flockades till partiet och Syriza gick från 4,6 till 16,8 procent och blev näst största parti efter konservativa Ny demokrati. Sedan försöken att bilda en regeringskoalition misslyckats och nyval utlysts har Syriza dagligen knappat in på Ny demokrati och det är helt jämt i de senaste opinionsundersökningarna.
Vad som händer om Syriza vinner valet är ovisst. Första stora utmaningen blir att bilda en regeringskoalition. Om de lyckas med det återstår att se om de kan stå emot de enorma påtryckningarna från Bryssel och marknaden.
Men Alexis Tsipras är segerviss och optimistisk. I en debattartikel i onsdagens Financial Times skriver han att ”illusionen om att det gamla tvåpartisystemet kan fortsätta leda Grekland är bruten. På söndag ska vi leda Grekland in i en ny era av tillväxt och välstånd”.
Grekiska valet
• Sedan diktaturens fall år 1974 har socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati växelvis styrt Grekland. Pasok vann det senaste ordinarie valet år 2009 men har sedan dess tappat två av tre väljare och tvingades avgå i november 2011. I nyvalet den 6 maj vann Ny demokrati men alla försök att bilda regering misslyckades och ännu ett nyval utlystes.
• Partiet som får flest röster i morgondagens val får 50 extra platser i parlamentet och får första chans att bilda regering. Om de inte lyckas få ihop 150 av de 300 platserna i parlamentet går turen sedan till det näst största partiet, och sedan till det tredje största.
Övriga grekiska partier
Ny demokrati: konservativa, 19 procent (röster i valet maj 2012).
Pasok: socialdemokrater, 13 procent.
Anel: högerparti, 11 procent.
KKE: kommunister, 8 procent.
Gyllene gryning: nynazister, 7 procent.
DIMAR: utrbrytarparti från Synaspismos, 6 procent.
