Söndagens protester uppskattas vara de största sedan de som hölls i samband med att det första åtstramningspaketet röstades igenom i maj 2010. Enligt medier deltog omkring hundra tusen personer, medan bloggare uppskattar att en halv miljon Atenbor kan ha varit på gatorna.

Oavsett antalet deltagare var det den mest våldsamma protesten på flera år. Minst 48 byggnader i Aten sattes i brand och gatustrider mellan aktivister och poliser pågick långt in på natten.

Protester genomfördes över hela landet och ett 20-tal stadshus ockuperades av demonstranter. Minst 170 personer, varav 100 poliser, fick uppsöka sjukhus. Ett 70-tal personer greps och ytterligare 90 omhändertogs uppger nyhetsbyråer.

Antonis Vradis, som är redaktör för boken Revolt and crisis in Greece, menar att det nu kan uppstå en situation liknande den år 2008, då landet lamslogs av ett tre veckor långt uppror i Aten och andra storstäder.

– Det är ren ilska som driver på den våldsamma reaktionen, säger han och menar att proteströrelsen helt saknar strukturer och gemensamma krav.

Upploppen är i många fall spontana och utförs inte enbart av de sedvanliga anarkistiska grupperna. Invandrargrupper, fotbollshuliganer och högerextrema grupper deltar i upproret, likväl som folk i allmänhet som helt enkelt fått nog.

– Vi skulle inte ha lämnat något stående. Inte en enda sten, inte parlamentet, säger före detta sjöofficeren Petros Dogas till nyhetsbyrån Reuters.

Arkitekten Nikos Markou menar att politikerna bär ansvaret för våldet.

– Det är inte folkets fel. Det är de som sitter där inne som bär skulden, säger Markou och pekar på parlamentet på andra sidan Syntagmatorget i Aten.

– Allt började med dem och det har gått flera år nu utan att de lyckas lösa problemen, säger han till Reuters.

Även inne i parlamentet var situationen kaotisk på söndagen. Efter en lång och intensiv debatt röstades åtstramningspaketet till slut igenom med 199 röster för och 74 emot. Beslutet innebär bland annat att minimilönen sänks med 22 procent, att var femte offentliganställd ska avskedas inom tre år, att pensioner sänks och att en rad statligt ägda företag ska säljas ut.

Besparingarna var ett krav från den så kallade trojkan – EU, IMF och ECB – för att landet ska få ett stödpaket på 130 miljarder euro. Trojkan välkomnade beskedet men krävde samtidigt att man inför onsdagens möte med eurozonens finansministrar skulle besluta om besparingar på ytterligare 325 miljoner euro. Dessutom kräver man att alla partiledarna i regeringskoalitionen ska lämna in skriftliga löften om att inte riva upp åtstramningspaketet efter nyvalet i april.

Omröstningen har lett till en kris inom de två största partierna, socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati. Ett 40-tal parlamentariker från partierna vägrade rösta enligt partilinjen vilket ledde till att de alla uteslöts från sina parlamentariska grupper på måndagen. Därmed minskar regeringens majoritet i parlamentet från 236 till 193 av de 300 platserna.

Det tredje partiet i regeringskoalitionen, högerextrema Laos, har dessutom hotat med att hoppa av samarbetet och vägrade ställa sig bakom åtstramningspaketet.

Allmänhetens förtroende för de politiska partierna har nått en ny bottennivå. Många tycker att det inte är någon idé att försöka påverka politikerna eller stödja oppositionen då alla är korrumperade och i händerna på bankerna, menar Antonis Vradis.

– Politiken är en stor röra på alla nivåer. Regeringen kollapsar, partierna utesluter medlemmar som röstar ”fel”, poliserna har tröttnat, medierna är helt förvirrade, vänstern är fragmenterad och anarkisterna har slut på idéer.

Men Vradis ser ändå en strimma ljus i kaoset.

– Kapitalismen har länge varit dömd att misslyckas, nu måste vi istället fokusera på att bygga nya hållbara alternativ som kan växa fram i dess ställe.