Naturskyddsföreningen krävde nyligen ett stopp för all slamgödning. Något som har mött blandade reaktioner i Skåne. På ett kontor i centrala Lund sitter en av slamgödselns envisaste motståndare, miljöinspektören Ewa Björnberg. Under hela sin karriär har hon kämpat för att slam inte ska spridas på kommunernas åkermark. Först i Landskrona och sedan i Lund.

– Patogener, smittämnen, kadmium, nanopartiklar, hormoner, allt som förekommer i samhället, finns också i slammet. Vilken påverkan det har på hälsan, det vet vi inte, säger hon.

Att använda avloppsslam som gödsel har varit en omdebatterad fråga i flera årtionden. Under två perioder – 1989 och 1999 – rekommenderade Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ett stopp för all spridning av avloppsslam. I dag rekommenderar de att endast det miljöcertifierade så kallade Revaq-slammet används. Nyttan anses överväga nackdelarna. Något som Ewa Björnberg inte håller med om.

– Att ta avfall, deponera det på en åker, det är rena kvittblivningen. Vi måste titta på det i ett 1000-årsperspektiv. I dag har vi inte ens ett tioårsperspektiv. Det är inte smart.

Fördelen med slam är att det innehåller fosfor. Ett livsviktigt ämne för alla grödor men också en resurs som kan bli svår att få tag på i framtiden. Nackdelen med slammet är att det bär spår av alla de miljögifter och läkemedel som sköljs ner i våra avlopp.

Agneta Leander är miljöingenjör och arbetar som representant för de svenska reningsverken i Revaq, den miljöcertifiering som reningsverken kan skaffa sig. Hon är en av förespråkarna för att avloppsslam ska fortsätta användas som gödningsmedel.

– De undersökningar som har gjorts är tillräckligt starka för att visa att slammet, om man följer lagen, inte innebär någon skada på miljö eller hälsa.

Men Ewa Björnberg är av en annan uppfattning.

– Har man något farligt som man sprider ut på en stor yta, då är det bara en tidsfråga innan det blir omöjligt att odla livsmedel på ett hälsomässigt sätt.

Istället vill hon precis som Naturskyddsföreningen se att slammet förbjuds och att ny teknik tas fram för att återvinna fosfor.

– Förbjuds spridning av slam, då dröjer det inte länge innan ny teknik blir tillgänglig. Har man kniven mot strupen, då kommer det goda idéer, säger hon.

Agneta Leander välkomnar ny teknik men anser att spridningen av avloppsslam ska fortsätta. Och att man framför allt ska fokusera på att göra slammet renare.

– Det här är en samhällsfråga. Det är inte rimligt att slammet blir dåligt på grund av alla farliga produkter vi använder, som deo, schampo och barnpulver. Det är egentligen där vi borde lägga krutet.

Kan det inte ta väldigt lång tid innan alla giftiga ämnen försvinner i samhället och slammet blir rent.

– På tio år har vi sänkt kadmiumhalterna i slammet med 37 procent, 51 procent med kvicksilver, 54 procent med bly, så visst ger det resultat.

Men om det ändå finns en risk med slamgödning, är det inte bättre att ta det säkra före det osäkra.

– Naturvårdsverket anser att fördelarna överväger riskerna, det tycker man även inom EU. Vi måste lyssna på våra myndigheter.