Dansk-brittiska G4S är ett av världens största säkerhetsföretag med verksamhet världen över – bland annat på ockuperat palestinskt område. I januari rapporterade GFT om hur G4S bistår butiker i illegala bosättningar och fängelser – där rapporter om tortyr har förekommit – med säkerhetssystem. Företaget levererar också säkerhetssystem till checkpoints och till fängelser i Israel, där palestinska fångar hålls i strid mot fjärde Genevekonventionen.

I mars tecknade Göteborgs stad fyra nya avtal med G4S. Avtalen rör bland annat parkeringsövervakning, bevakning av civila skyddsobjekt, det vill säga samhällsviktiga anläggningar, larmmottagning och larmförmedling. Ett av avtalen gäller uppsökande verksamhet i bostadsområden. Enligt avtalet syftar det till att främja trygghet i områden, och G4S tjänster kan användas vid bland annat allmänna ordningsproblem, ungdomar i riskzon och om personer skapar otrygghet.

Hur kunde G4S få uppdragen trots all kritik som framkommit?

Thomas Martinsson (MP) är kommunalråd med ansvar för mänskliga rättigheter.

– Jag har läst era artiklar och har ju ingen anledning att misstro det som ni skriver. Frågan är om denna information varit känd för Upphandlingsbolaget, säger han, och hänvisar till att kommunens upphandlingspolicy innebär att ILO:s kärnkonventioner, barnkonventionen och sociala hänsyn ska ligga till grund för upphandling.

GFT kontaktar upphandlingschef Göran Brunberg för att fråga om Upphandlingsbolaget kände till att G4S har verksamheten på ockuperat palestinskt område.

– Ja, jag har hört talas om det tidigare. Det är inte så att vi struntar i det, men det är inte enkelt juridiskt sett. Det globala ägandet skapar problem när det gäller den upphandlande myndighetens kontrollskyldighet. Företag går in i varandra, blir delägare och sprids över världen – kontrollplikten blir enorm till slut. Det vore intressant att se vad Konkurrensverket säger, om de har något nationellt tips till alla enheter, säger Göran Brunberg.

Malin de Jounge är biträdande chef för upphandlingsavdelningen vid Konkurrensverket. Hon säger att det kan vara svårt för en kommun att ställa krav på att – som i detta fallet ett israeliskt – syskonbolag lever upp till internationell rätt. Precis som Göran Brunberg pekar hon också på svårigheten för kommuner att göra kontroller. Tidigare har det på EU-nivå diskuterats om kommuner kan ställa arbetsrättsliga krav, något som nu är möjligt i viss mån. Men att ställa krav på att internationell rätt efterlevs utomlands är ett oprövat område, enligt Malin de Jounge.

– Man får pröva det helt enkelt, det är så som systemet utvecklas. Sedan får man kanske vara beredd på att det kommer klagomål från eventuella berörda leverantörer, säger hon.

Ett annat alternativ är att kombinera flera olika krav, som egentligen syftar på något annat, men som kan leda till att vissa företag utesluts, enligt de Jounge.

Thomas Martinsson säger att avslöjandena kring G4S visar på behovet av att förbättra formerna kring hur etiska och sociala krav ställs framöver i Göteborg.

– Utifrån det ni lyft fram om G4S så är det tydligt att arbetet som vi bedrivit sedan några år när det gäller att ställa sociala och etiska krav vid upphandling bara har börjat och att det finns mycket ytterligare kvar att göra, säger Thomas Martinsson.

I Malmö pågår redan en diskussion om G4S på politisk nivå. Där har den rödgröna majoriteten skrivit in i budgeten för 2012 att staden ska ”se över problematiken med varor som produceras på ockuperad mark”, det står också i stadens upphandlingspolicy att företagen ska följa internationella lagar. Men Vänsterpartiet menar att det krävs ytterligare åtgärder för att stoppa företaget G4S.

– Vi kan inte bara konstatera att det står i policyn att internationell rätt ska följas, vi måste också använda alla juridiska möjligheter som finns för att utesluta vissa företag. Det är förkastligt att göra affärer med företag som tjänar pengar på att stödja en ockupationsmakt, säger Anders Skans, gruppledare för Vänsterpartiet.

En annan väg för att komma runt problemen är att driva verksamheter i kommunal regi.

– Då slipper man hela problemet, säger Anders Skans.

Den rödgröna majoriteten i Malmö har enats om att skriva ett brev till G4S, där bolaget kommer ombes att förklara sig. Senast i september kommer brevet tas upp i Malmös kommunstyrelse.

Anders Skans partikamrat i Göteborg, kommualrådet Mats Pilhem, reagerar på GFT:s artiklar om G4S.

– Självklart ska jag undersöka hur det står till med Göteborgs avtal med G4S samt undersöka hur vi ska kunna agera på bästa vis för att bolaget ska upphöra med åttaganden i strid mot folkrätten, alternativt att Göteborgs stad inte upphandlar deras verksamhet, säger Pilhem.

På vilket sätt det ska gå till kan han inte ge svar på i dagsläget.

– Men att vi ska agera tror jag att vi kan bli överens om i den rödgröna majoriteten i Göteborg.

Thomas Martinsson säger nu till GFT att han vill att Göteborg gör som Malmö och inleder en dialog med G4S.

– Det är bra om Upphandlingsbolaget lyfter den frågan och jag kommer att fram¿föra den uppfattningen till Upphandlingsbolaget, säger Thomas Martinsson.

Upphandlingschef Göran Brunberg säger också att han kommer att kontakta G4S.

G4S har tidigare bekräftat för GFT att de förser bosättningar med säkerhetssystem och att de har kontrakt med den israeliska staten gällande säkerhetssystem för checkpoints, fängelser och polisstationer. Bolaget vill dock endast kommentera förekomsten av tortyr med att Israel har förnekat detta.

Tre av avtalen mellan Göteborgs stad och G4S löper ut den sista november nästa år och ett avtal sträcker sig till den 28 februari 2014.