– Det är olyckligt att många ungdomar får en felaktig bild av deras möjlighet att få jobb, säger Clas Olsson.

Det sprids en rad myter om ungdomsarbetslöshetens omfattning. Du satt själv med i en radiodebatt i Studio för ett tag sedan där programledaren tre gånger sa att var femte ungdom i Sverige är arbetslös. Varför protesterade du inte mot påståendet?

– Nja, jag tyckte nog att jag försökte lägga fakta tillrätta och förklara den större bilden. Siffran 21 procent för ungdomsarbetslösheten är ju riktig, men när man utifrån den hävdar att var femte ungdom är utan arbete så blir det helfel.

Finns det inte en risk att en felaktig bild av ungdomsarbetslöshetens omfattning också leder till felaktiga åtgärder? Om det gäller att bekämpa massarbetslöshet så kan generella åtgärder, som sänkta arbetsgivaravgifter, motiveras men om omfattningen är mindre så kan utbildning och mer riktade åtgärder vara lämpligare. 

– Jo, det finnas en sådan risk. Det är klart att man på departementen är medvetna om hur situationen verkligen ser ut, men om en felaktig bild får fäste och inte korrigeras så kan det  hända att de känner sig pressade till åtgärder som kanske inte är de mest lämpade.

– Men det allvarligaste är att ungdomarna får fel bild av sin jobbsituation, och att de börjar misströsta. Faktum är att arbetsmarknaden för ungdomar är ganska dynamisk.

– De flesta som är arbetslösa är det för att en anställning upphört, inte för att de inte fått något arbete. Och tiden man går arbetslös är betydligt kortare för ungdomar än för andra grupper, de flesta hittar nytt jobb ganska snabbt.

– Nu betyder det inte att ungdomsarbetslösheten inte är ett problem, det är den absolut. Men om jag ska generalisera lite så är det i första hand ett problem för unga män i bruksorter och för ungdomar i betongförorter. Där behövs det insatser. 

Vad beror det på att det så ofta blir fel i nyhetsrapporteringen om ungdomsarbetslösheten, och att det verkar vara så svårt att rätt till bilden?

– Ja, jag har ställt mig den frågan själv flera gånger. En förklaring är förstås det rent nyhetsmässiga, 25 procents ungdomsarbetslöshet är en nyhet som slår. Och sen saknas det alltför ofta djupare kunskaper och så vrids nyheten ett varv till och blir till var fjärde ungdom utan arbete. Även om det förstås också finns journalister som jobbar med arbetsmarknadsfrågor och kan sambanden.    

– Dessutom finns det intressen som tjänar på att statistiken missuppfattas. Näringslivsorganisationer som vill sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden genom sänkta ingångslöner och minskad anställningstrygghet underhåller gärna en överdriven bild av ungdomsarbetslöshetens omfattning. Man använder den som ett bräckjärn mot LAS, till exempel.