Debatt


Gunnel Malm
Fria Tidningen

Kan vi tro på förändring?

Går det verkligen framåt med jämställdheten? Gunnel Malm ser sig omkring i samhället och frågar sig varför hon fortsätter hoppas på att det ska bli bättre. Vi firar 8 mars bland tv-program med minimodeller, tv-seriesnygga sjuksköterskor och sexistiska innebandytränare.

Egentligen undrar jag varför jag fortsätter att tro på en förändring, för det går ju så enerverande sakta. Om det nu går alls ibland. Kvinnofrågor är, vid sidan om barn, gamla och funktionshindrade, något som inte är så värst intressant.

När jag var liten lekte vi tjejer med dockor, rätt länge faktiskt, idag skall flickorna VARA dockor och gärna ställa upp i programmet Mammor & minimodeller. Är det någonting som får mig kräkfärdig så är det när småtjejer sminkas, går i klackskor, rakas, trimmas i hur man går på catwalken och även får lära sig att behaga.

Fy farao, säger jag. Mammor som utsätter sina flickor för sådant är klart olämpliga som föräldrar! Om jag som liten lär mig att det enda värde jag har är mitt utseende, då är det bäddat för ätstörningar och dålig självkänsla, tror jag sen att mitt kall är att jag skall behaga då kan jag råka riktigt illa ut. En av mammorna uttalar sig och anser att barnet är ”mitt livsprojekt… redan när hon föddes drömde jag om att hon skulle bli barnstjärna”, här borde någon ringa socialen direkt. Sjukt är vad det är.

Lika sjukt är Södersjukhusets annons efter sjuksköterskor som är ”tv-seriesnygga” eller ”söderhipsters”. Alltså va, vad har tagit åt folk?! Vidare kör en del pojklagstränare med sexistiskt taktiksnack, hörde jag. Grabbarna får lappar där de instrueras att bollen skall man spela som om de var inblandade i en våldtäkt. Här får unga killar veta att de ”kan riva sönder hennes kläder… smiska henne” och nä, det handlar inte om sex utan hur man spelar innebandy! Tränaren är avstängd tills vidare, är någon förvånad?

En underklädeskedja tycker att de kvinnliga anställda skall ha skyltar med bh-storlek, det tyckte inte de anställda. I en nagellacksannons beskrivs en ”sugar daddy” så man inser att en rik äldre man gärna ger gåvor till en yngre kvinna om han får sex. T-tröjor med ”kul” text finns också, vad sägs om ”Nice new girlfriend. What breed is she?” Lovely, verkligen.

Och som grädde på moset njuter jag av annonser för reseföretaget som anställt en kändis att, mycket intelligent, uttala sig om resmålen. Vad sägs om ”…..titta ut över havet och känna, vad finns det där bakom. Svänger det kanske ner? Eller är det rakt? Det kan vara sådär lite klurigt”. Ja herregud, var det inte många hundra år sedan vi fattade att jorden var rund, eller har det gått någon förbi? Jag avskyr att läsa texter där någon vänlig själ får alla kvinnor att verka som de är idioter hela bunten.

Men oj, vad jag hoppas. Någon gång, kanske, vi blir jämbördiga, jämställda, inte bara bedömda genom vårt utseende och icke jämt ifrågasatta. Kan man önska lika lön för lika arbete också, kan det gå för sig?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Ingen vill se hur de lever

Förra veckan skrev Camilla Nilsson om alla människor som älskar djur, men ändå äter dem. Är det inte ett hyckleri? Men det är inte så lätt att vara strikt alla gånger, skriver Gunnel Malm i dag.

Stockholms Fria
Debatt
:

Det är dags att bekänna färg

MILJÖ Så gick klimatmötet i Durban i stå, det också, och världen kör på som vanligt. Och tyst är det om den globala uppvärmningen, alla argument för att rädda vår planet är väl sagda, förkastade av väst och så återgår vi till ”business as usual”. Nu köper jag något nytt till helgen, eller hittar ett nytt långväga resmål. Med flyg förstås, vad annars?

Fria Tidningen
Debatt
:

Vad finns bakom jakten?

I Fria Tidningen 5/10 skrev Lise-Lotte Norin och Birgitta Wiberg från Djurens rätt om sin syn på jakten som plågsam för djuren och sällan ifrågasatt av det etablerade samhället. I dag ger Gunnel Malm en kommentar till deras inlägg. ”Mitt avståndstagande från jakten fick mig att reflektera över mycket annat”, skriver hon.

Fria Tidningen
Debatt
:

Det ni glömde att berätta om EU

GREKLAND För flera år sedan kom jag att diskutera om länder kunde gå i konkurs eller inte med en banktjänsteman. Killen skrattade lite överseende och konstaterade med en blick på mig, okunniga människa, att genom euron, medlemskapet i EU samt det befängda i tanken att länder kunde ställa in betalningarna, så behövde jag inte vara orolig. Alltså, länder kunde helt enkelt inte gå i konkurs, förtydligade han, ännu en gång.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu