ILO kom också fram till att det under det närmaste decenniet kommer att behövas 600 miljoner nya jobb för att hantera den växande befolkningen. Ungdomar har störst problem att hitta jobb. Enligt Eurostat är mer än var femte 16- till 24-åring arbetslös. Värst är det i Spanien och Grekland, där så gott som varannan ungdom är arbetslös.

Detta problem togs upp under mötet i Davos i slutet av januari. Man förstod att vi måste tackla särskilt ungdomsarbetslösheten, då den är avgörande. Vad hittade de för lösningsförslag? Till exempel att man borde få igenom en FN-resolution om att ungdomar ska jobba gratis i två år.

Skulle det vara en hållbar lösning? Vi prioriterar konkurrens och en överaktiv ekonomi framför samarbete och balans. Varför inte göra tvärtom?

Nobelpristagaren i ekonomi 2001, Joseph Stiglitz, sade förra året att ekonomin befinner sig i kris och att de ekonomiska teorierna också borde göra det, då de inte lyckades förutspå den ekonomiska krisen, eller, när den väl var ett faktum, dess omfattning.

Det verkar som att vi på sätt och vis tvingas mot ett samhälle som är mer i balans med naturen. Denna nya balans skulle ha många fördelar, även om vi i dag kan uppleva övergången som skrämmande. Men den stigande arbetslösheten är ett tecken på att den nyliberala bubbelekonomin håller på att brista. Ekonomin måste på grund av de begränsningar naturen sätter nå balans, en naturlig storlek. En storlek som är tillräcklig för att förse mänskligheten med en rimlig, rättvis och harmonisk livsstil. Men vad händer då om, och antagligen när, ytterligare några hundra miljoner blir utan arbete på grund av en återgång till en mer rimlig konsumtion?

Vi har till exempel dessa fakta:

• Jorden klarar inte av att vidmakthålla ens vår nuvarande konsumtionstakt.

• Vi lurar på varandra saker vi inte behöver för att upprätthålla tillväxten.

• Många upplever tidsbrist och skulle gärna ha mer tid till exempelvis familj och personlig utveckling.

• Massarbetslöshet är en följd av brist på efterfrågan på arbetare.

• En stigande arbetslöshet är en tickande bomb som kan hota regeringars och det internationella samfundets stabilitet.

• Många är missnöjda med de självcentrerade värderingar som genomsyrar samhället.

• Med den produktivitet vi har i dag behöver inte alla jobba för att alla ska få allt de behöver.

Vad göra med denna information? Ekonomin är en avbild av hur vi står i samband med varandra. Vill vi få en annan ekonomi måste vi därför börja med att se hur vi relaterar till varandra, och hur vi istället vill relatera till varandra om vi vill ha ett gott samhälle i balans med omvärlden.

Istället för att låta arbetslösa jobba gratis bör samhället upprätta en utbildning för det nya globala och integrerade samhället, där alla utan jobb kan tas upp. Att studera i det systemet skulle räknas som att jobba, och det skulle utgöra grund för ekonomisk ersättning. Vi skulle där bland annat lära oss om nödvändiga kunskaper i ett globalt och integrerat samhälle, de lagar som gäller i en sådan värld och hur de påverkar såväl individ som samhälle, samt fördelarna med att ömsesidigt stödja varandra istället för att var och en enbart tänker på sitt eget bästa.

Detta skulle snabba på förändringen av våra relationer så att de överensstämmer med den globala och sammankopplade värld vi lever i, där alla är beroende av varandra i varje del av livet. Det skulle även möjliggöra att den nödvändiga övergången till en balanserad ekonomi och ett hållbart samhälle skulle kunna ske smidigt. Bra va?