Först ut bland mässorna är Littfest i Umeå den 15–17 mars, som på några få år växt sig stor. Huvudanledningen till det är att man får ekonomiskt bidrag från Umeå kommun och därför kan ha två anställda med 40 procent vardera, som jobbar med festivalen. I år planerar Littfest att hålla 80–100 seminarier och pågår i tre dagar.

– Vi sitter precis med de sista finslipningarna, säger Patrik Tornéus, som tillsammans med Erik Jonsson är koordinator för Littfest. Ett av de största namnen är poeten Simon Armitage. Sedan är det jättekul att Ebba Witt-Brattström kommer för att samtala med Gerd Brantenberg. Rent generellt är det kul att vi ökat de internationella inslagen, det har varit en uttalad målsättning. Det kommer att bjudas på allt från slovenska dragspelare till Monica Fagerholm.

Littfest startades 2007 av Bokförlaget H:ström tillsammans med ABF, och har för varje år utvidgats och breddats. Men trots bland annat en halv miljon i bidrag från kommunen är ekonomin ansträngd.

– Det är ett jävla snålpusslande, säger Patrik Tornéus. Det bygger mycket på föreningars och företags välvilja. Om alla skulle få betalt efter svenska författarförbundets rekommendationer skulle det här aldrig fungera.

I likhet med de andra vårmässorna har Littfest inga planer på att ta upp kampen med Bokmässan i Göteborg om att bli Sveriges ledande mässa.

– Göteborg handlar mest om kommers. Vår mässa är inte uppbyggd kring att kränga böcker, utan att folk ska mötas och prata om litteratur. Men det är svårt att få upp folk till Norrland. Det är jättetydligt var centrum finns här i Sverige.

Textival i Göteborg, som går av stapeln den 31 mars, är en mässa i betydligt blygsammare skala. Här har alla heltidsjobb vid sidan av det ideella arbetet med mässan, och man har inte ens något förlag i ryggen.

– Det blir en annan form av kreativitet för oss med små resurser, säger Magnus Bernvik, utställningsansvarig. Do it yourself. Vi har jobbat med att försöka samarbeta med aktörer i större utsträckning. Att folk får göra sina egna programpunkter medan vi bollar idéer. Vi är lite som ett paraply.

Nytt för i år är att mässan hålls på Stora teatern, kallad Storan, i Kungsparken. Temat för året är motstånd och många av programpunkterna har detta som utgångspunkt. Programmet är ännu inte färdigt, men bland annat deltar Göteborgs Fria i samarbete med Verbal förlag med ett samtal kring boken Vi lovade att berätta, om ISM-aktivisters berättelser från 10 års ickevåldsarbete i Palestina. Det anordnas även ett samtal om svensk country noir och det romska kulturåret kommer att uppmärksammas.

Fokus ligger på oberoende förlag, och Magnus Bernvik tycker att de genererar mycket skaparkraft.

– Det finns en väldig kreativitet som frodas, säger han. Det finns få oberoende mindre förlag där man kan ha anställda, men det finns många som har egna förlag som de driver som hobby. Många startar egna grejer och det finns en skaparvilja som är väldigt kul att se.

De små förlagens största mötesplats är Textmässan, som hålls i Stockholm 28 april och arrangeras av Vertigo förlag. Textmässan brukar innehålla 4–5 seminarier. Programmet är ännu inte klart, men det största namnet hittills är Horace Engdahl, som ska prata om sin översättning av Kleist dramer.

– Vi brukar jobba med att få med seminarier från olika områden, någonting om översättning och gärna något som har att göra med tidskriftsvärlden, säger Harald Hultqvist, som är ansvarig för seminarieprogrammet. Vi försöker även hålla i någon kulturpolitisk debatt. Sedan beror det lite på vad förlagen föreslår och vad de ger ut.

Han menar att en styrka hos oberoende förlag är att de är mindre trendkänsliga än stora förlag.

– Utgivningen beror mycket mer på personligt urval och man har ett längre perspektiv på det man ger ut, säger han. Man ger ut böcker som man tycker är värdefulla. Det gör också att det blir intressantare.

Harald Hultqvist, som själv varit förläggare på Ruin förlag och numera driver ett antikvariat i Aspudden, tror att pappersboken får svårt att överleva det kommande halvseklet.

– I mina mest optimistiska stunder tänker jag att det i framtiden kommer att finnas enorma mängder text ute på nätet och att förlagen mer eller mindre kommer att försvinna. Vi kommer bara att ha personer som gör ett urval och tipsar om vad som är bra i denna enorma massa av text. De kommer att vara de styrande institutionerna för litteraturen. Men samtidigt tänker jag också att varken mjukvarutillverkarna eller bokhandeln eller de stora förlagen kommer att gilla en sådan frihet. Risken är att man låser upp litteraturen i licensbelagda format.

En mässa som funnits sedan 1997 är Bokmässan Örebro, som har haft ett utpräglat regionalt fokus men i år försöker bredda sig. Mässan hålls 13–15 april och har flyttat till en större mässhall, och ABF har tagit över verksamheten. I likhet med Littfest har man som mål att nå ut till en publik i alla åldrar och med skiftande smaker. Invigningstalare är rymdfararen och barnboksförfattaren Christer Fuglesang.

– Mässprogrammet är jätteomfattande i år jämfört med tidigare, säger Maria Stenberg, projektledare. För att få till den här riktiga nystarten tyckte vi att Christer Fuglesang passade bra. Han är känd och är intresserad av barns utbildning och läsande. Det kändes toppen!

Maria Stenberg återkommer flera gånger till vikten av att vara en bred mässa.

– Det är jätteviktigt för oss att tilltala en så bred allmänhet som möjligt, men samtidigt behålla billiga priser. Här köper man en biljett och då får man tillgång till allt, till skillnad från på bokmässan i Göteborg. Vi utgår från ABF:s tanke om att göra kulturen tillgänglig för alla och inte bara för en elit. Samtidigt vill vi behålla den lokala förankringen och sätta Örebro på kartan som en viktig kulturaktör.

ABF räknar med uppemot 8000 besökare under mässans tre dagar. Ett av dragplåstren förutom Fuglesang är ett samtal mellan David Lagercrantz och Markus Lutteman, som skrivit Zlatan Ibrahimovic respektive Patrik Sjöbergs självbiografier.

Men man gör även en stor satsning på teckenspråkig litteratur.

– Oftast när man ordnar arrangemang för allmänheten finns det en tolk, men vi kommer att satsa stenhårt på en mässa där vi har aktiviteter direkt på teckenspråk. Det handlar om att lyfta teckenspråket som en viktig uttrycksform. Vi har bjudit in 8–10 teckenspråkiga författare. Vi vill få till ett kulturmöte mellan hörande och teckenspråkiga människor.