Så nu kan jag skriva om djävulen istället. Detta eftersom jag råkade sätta på tv,n igår. Tittar du mycket på tv,n? Den är full av vår kulturs hjältar. Befolkad av vårt kollektiva psykets föreställningar om vem som kan rädda oss från katastrofer av allahanda slag. Och där var han.

Dr Phil. En del av hans gäster tror att han är en bra psykolog. Själva dramaturgin i hans programs upplägg påstår nämligen det. Det spelar ingen roll om ditt problem är att du får stryk hemma, tycker du är för mullig, vill bli framgångsrik men är utan talanger....eller eventuellt vill åldras aktivt. Yes, sir, ekar hans publik.

GET EXCITED ABOUT YOUR LIFE, GOD DAMN IT!

Jag tittar alltid noga på djävulen. Han sitter på sin stol med sin ena välputsade sko i marken och den andra liksom lindad runt stolens ben. Avslappnad men ändå fokuserad. Relaxed. Han vet bäst.

Han röker inte och dricker inte. Det berättar Dr Phil varje gång han har en gäst som tycker om att röka och dricka. Get focused, säger han med väldigt bestämd röst. Im focused. You can focus. Han själv som förebild är hans bästa argument. Så lugnar han ner sig och skojar lite om att han är flintskallig.

Ibland låser djävulen in folk i The Dr Phil house. Det är ungefär som helvetet så håll tummarna för att du inte åker dit. Du blir inlåst med dom du hatar mest (ofta din egen familj) och Dr Phil ser allt genom kameror som han satt upp på strategiska ställen. När något händer får man se honom sitta framför monitorn och referera det som sker på skärmen ut till publiken som tittar på tv inne i studion – så plötsligt blir han effektiv ( när det gått för långt) och skriker; This has got to stop- och så rusar han iväg för att gripa in. He knows when and he knows how. Någon i huset blir förvånad när han brakar in i köket eller sovrummet (som hans fru inrett), trots att dom tidigare blivit inlåsta av honom och antagligen även blivit informerade om att deras sammanbrott ses av miljoner tittare; Oh my god; Dr Phil!

Vi ger Dr Phil bästa sändningstid så att han ska kunna nå så många som möjligt. Även i Sverige sänds hans serie troget säsong efter säsong i flera kanaler. En amerikansk vit flinande besserwisser övertygad om att han har lösningar mänsklighetens problem, och som pekar med hela handen hit och dit. Hur blev det så? Dr Phil skulle, 2001, förklara vad som hade hänt under terrorattacken 11 september, för mammor till små barn. Eftersom många föräldrar hade svårt att förklara sambanden så gjorde Dr Phils redaktion ett sånt program. Another special edition. Get enough sleep.

Dr Phil förklarade att dom som bombade var onda och dom som blivit bombade var goda.

Han pratade med långsam röst. Mammor i studion fick ställa frågor till honom som han besvarade med samma pedagogiska tonfall. Mammorna besvarade varje besvärjelse med ett andlöst; Yes sir eller oh yes, Dr Phil. Kvinnorna, som självklart representerade olika etniska bakgrunder, såg alla gråtfärdiga ut. Det var inga barn med i studion. Han satt på en upphöjning. Dom satt spridda runt omkring som Jesu lärjungar med nylonklädda fötter mot golvet. Dr Phil hade sina skor på.

Inte en enda gång under alla år hans program har sänts ut över stora delar av världen har Dr Phil erkänt ett fel eller sagt förlåt. Du fattar själv att det finns lärdomar att dra. Om han vill bli president röstar säkert alla på honom, han vet ju hur allt ska vara. Det är ju en kvalitet som efterfrågas hos politiker, av oss som blint är på jakt efter ”hjältar” som kan ge oss klara besked. Att dom ska veta och säga oss sanningen.