Debatt


Stig Broqvist
Fria Tidningen

Det finns alternativ till EU

Det är fortfarande rimligt att kräva ett utträde ur EU och det finns bra alternativ. Det skriver Stig Broqvist som svar till Per Gahrtons debattartikel om EU i Fria Tidningen 30/11.

Per Gahrton, du skriver att det är för sent att kräva utträde ur EU eller upplösning av EU. Dumheter. De flesta imperier faller förr eller senare. Sovjetunionen upplöstes efter trekvarts sekel. EU har funnits i ett halvsekel. Ingen vet hur länge det finns kvar.

Jag finner ingen anledning att frångå kravet på utträde ur EU. Jag vill också att EU upplöses. Däremot tycker jag inte det ska vara de enda kraven man riktar mot EU. Man kan rikta massor av krav på ändrad politik, till exempel stopp för förbudet mot att ha närproducerat som viktigt krav vid upphandlingar, stopp för EU:s stöd till Israel, stopp för subventioner till utfiskning utanför Afrikas kuster, stopp för krav på nedskärningar i offentlig välfärd för länder i ekonomisk kris, stopp för stöd till bankernas profiter, stopp för EU:s krigsinsatser. Så länge vi är med i EU ska vi naturligtvis ställa krav på ändringar. Utträder vi kan vi också ställa krav på samma sätt som vi kan ställa krav på andra länders utrikespolitiska agerande. Protestera mot krig och utsugning.

Jag kan ha förståelse för att ett parti inte aktivt driver utträdeskravet om det ingår i en regeringskoalition med parti som är för EU, men att som Miljöpartiets språkrör sade, när MP ändrade inställning till EU, att EU är bra på miljö, gör att man inte längre är ett miljöparti. EU:s grundidé är ju att öka handeln maximalt och därmed dieselavgaserna. EU:s regler pressar kommuner att upphandla färdiglagad mat långt bortifrån. EU:s subventioner slår ut lokalt fiske och jordbruk på många håll i fattiga länder. EU tvingade Sverige att tillåta färgämnen i livsmedel, vilka tidigare var förbjudna. Listan kan göras lång. EU är miljövidrigt, även om EU kanske har tagit några enstaka bra miljöbeslut och även om USA oftast är ännu värre.

Per Gahrton frågar: ”Hur skulle de rödgröna göra med EU om de fick komma till?” Hur S, V och MP skulle göra vet jag inte. Men jag vet hur politiker som tar miljö och solidaritet på allvar skulle kunna agera. Per Gahrton har för länge sedan skämtsamt sagt att man kan vara med i EU på italienska, och avsåg att strunta i EU:s regler. Man kan driva fram en rättvis klimatomställning, ett helt paket av massor av åtgärder, till exempel minska transportbehovet genom närproduktion och närservice. Man kan ställa om hela jordbruket till ekologiskt inom exempelvis tio år och ställa samma krav på livsmedelsimport. Förbjud import av skadliga kemikalier med mera. Sedan får EU säga vad de vill. Utsätts vi för repressalier, svara med ökad självförsörjning.

Det är viktigt att också ordna mer jämlikhet genom att stoppa utförsäkringar av sjuka och arbetslösa, genom att satsa på fler händer i skola, vård och omsorg och ta pengarna där de finns: beskatta mångmiljardvinster i storföretag och fantasilönerna med mycket hög skatt, och stoppa stora vägbyggen. Strunta i EU:s krav på budgettak.

Samarbeta med Alba i stället, den latinamerikanska samarbetsorganisationen med bland andra länder som Kuba, Venezuela och Bolivia. Det handlar inte om frihandel utan solidariskt samarbete i stället. Stöd alla länders möjlighet till matsuveränitet

Per Gahrton tycks vara för en nordisk förbundsstat och att samtidigt vara kvar i EU. Ska Norge och Island i så fall tvingas in i EU? Nej, ta i stället lärdom av Islands sätt att lösa finanskrisen. Där fick bankerna inget stöd utan tvingades i konkurs.

Per Gahrton avslöjar att de mäktiga i EU, Tyskland och Frankrike, tänker styra och degradera övriga till satelliter. Jo, det har vi redan märkt. De har tvingat Grekland och Italien att byta regering och anta en budget enligt EU:s direktiv. Det hade varit bättre om folket avsatt Berlusconi och tagit makten över finanspolitiken i stället.

En sådan politik, som jag skisserat lite här, är inte alls orealistisk, som höjdare inom massmedia och riksdagspartier säkert tycker. Tvärtemot behövs den för att kunna skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle och försöka förhindra klimatkatastrofer. Naturlagar kan vi inte ändra, men ekonomiska politiska och juridiska lagar är skapade av människor och kan ändras av människor. Däremot måste man vara beredd på strid med mäktiga ekonomiska intressen inom storföretag, politik och massmedia. Det kräver en stark folkrörelse, som vi inte har än, men jag tror det är många som tycker att det skulle behövas. Det kräver liksom i Venezuela en kombination av inomparlamentarisk och utomparlamentarisk kamp.

Fakta: 

Artikelförfattaren har varit aktiv i freds-, miljö- och solidaritetsrörelser sedan 60-talet. Mellan 1987 och 1997 var han också medlem i Miljöpartiet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Marknadsindoktrinering!

REPLIK: MARKNADSEKONOMI Svar på Lars-Erik Cederstavs debattinlägg ”Visst är marknaden demokratisk” 17/9. Demokrati, folkstyre, innebär ju bland annat att varje person har en röst vid politiska val. Så är det inte i marknadsdemokrati, utan vi har olika, ja rent av väldigt olika många röster. Lars-Erik Cederstav säger: ”Marknadsekonomi innebär ju att folket styr ekonomin”. EU har nu för att skydda den fria marknaden förbjudit svenska myndigheter att informera om att närproducerat är bra för klimatet. Jag tror inte att sådana beslut är i enlighet med folkets vilja.

Fria Tidningen
Debatt
:

Inte svårt att bekämpa rasismen

Anna-Klara Bratt skrev i sin krönika ”Aldrig någonsin, någon gång” på Synpunkten här i Fria Tidningen den 5 juli att hon skulle vilja se en tydligare kommunikation från framför allt Socialdemokraterna när de röstat lika som Sverigedemokraterna i riksdagen. Stig Broqvist reagerade och menade att det är ett orimligt krav på det antirasistiska arbetet. I dag fortsätter han debatten. Tidigare inlägg: 5/7, 3/9 och 14/9.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu