– På utbildningen arbetar vi mycket med normkritik. Istället för att kursdeltagarna ska använda sig av toleranspedagogik och acceptera den som är annorlunda, lär vi ut normkritisk pedagogik där de får fundera över hur deras egna värderingar och den egna verksamheten påverkar fördomar och normer, säger Anna Westin från Ungdomsstyrelsen.

Regeringsuppdraget startade i september i Uppsala och pågår till 2013. Myndigheten Ungdomsstyrelsen ska tillsammans med RFSL ungdom utbilda personal som arbetar med fritidsverksamhet för unga om hur de kan skapa trygga mötesplatser för hbt-personer. Ungdomsstyrelsen fick uppdraget efter att ha skrivit rapporten ”Hon, hen, han” som visar att unga hbt-personer har sämre hälsa än heterosexuella. Bland annat har var fjärde ung homo- eller bisexuell kvinna försökt ta sitt liv och var fjärde ung homo- eller bisexuell man blivit utsatt för våld eller hot om våld. Alkohol- och tobaksvanorna samt stödet från omgivningen är generellt sett sämre och de är mer utsatta för risken att bli deprimerade. Siffror från Folkhälsoinstitutets undersökningar visar även att ungefär dubbelt så många homo- eller bisexuella unga kvinnor någon gång har försökt begå självmord, jämfört med heterosexuella kvinnor.

– Vi vill att fler fritidsverksamheter ska vara öppna och inkluderande mötesplatser för unga hbt-personer. Man ska känna sig välkommen och vara säker på att inte blir utsatt för påhopp eller att ens sexuella läggning eller könsidentitet ifrågasätts. Det är bra om kommuner har en riktad verksamhet för hbt-personer som är öppen några timmar i veckan. En plats där de inte är normbrytarna utan istället normen. Det är viktigt för den egna hälsan och identitetsutvecklingen att ha bra förebilder och se vuxna hbt-personer som mår bra, säger Anna Westin.

Egalia i Stockholm, Café Bfree i Karlstad eller HaBiTatQ i Malmö är exempel på verksamheter för hbt- och queerpersoner som hon skulle vilja se mer av. Emma Lillskogen, processledare för jämställdhetsintegrering i Uppsala kommun, är en av dem som utbildats i hur trygga mötesplatser kan skapas.

– Det behöver inte vara komplicerat att skapa en miljö som hbt-personer kan känna sig välkomna i. Man kan sätta upp en regnbågsflagga eller tänka på vilka tidningar som finns på fritidsgårdarna. Något av det viktigaste jag lärt mig är att inte vara rädd att fråga ungdomarna själva om de vill bli kallade för ”hon”, ”han” eller ”hen”.