Kommentar: ”Hur länge till orkar ett folk?”
Den 12 oktober, för 519 år sedan, ”upptäckte” Cristóbal Colóm (Christofer Columbus) Latinamerika. Sedan dess lider mayabefolkningen konsekvenserna av kolonialiseringen i form av fattigdom, rasism, undernäring, utanförskap och utvinning av naturresurser som gör att miljontals människor bokstavligen svälter i kölvattnet.
Detta i ett land som Guatemala där ursprungsfolken än i dag utgör en majoritet av befolkningen. Genom historien har de gjort många försök att resa sig och ta makten. På senare tid handlar det om 36 års inbördeskrig fram till 1996 då ett fredsavtal undertecknades. Och nu är den största konflikten centrerad kring motståndet mellan ursprungsfolkens kollektiva rätt till mark att bruka för sin överlevnad och de transnationella bolagens allt aggressivare intrång i territoriet.
Det är precis kring denna konflikt som en ny massrörelse har växt fram. Genom Rådet för ursprungsfolken i väst, CPO, görs nu ett försök att nå konsensus kring ett motstånd som ska leda till kollektiv maktutövning. Det handlar med andra ord om att försöka samla de byar och regioner där lokalbefolkningen redan är organiserad till försvar för sitt territorium för att bygga ett gemensamt politiskt projekt.
Syftet är framför allt att försvara och skydda naturresurserna och marken från att säljas ut till transnationella företag för utvinning av mineraler och vattenkraft för att på så vis nå en acceptabel levnadsstandard. Mayafolken kallar det ”buen vivir”, det goda livet som levs i harmoni mellan människor, djur och natur.
Något dagens Guatemala i händerna på vinstdrivna investerare och en svag stat – som inte har förmåga att skydda sina egna medborgare och än mindre tillgodose deras mest basala behov – inte kan erbjuda.
För att nå dit krävs helt enkelt ett kollektivt maktövertagande i ett av världen mest ojämlika och våldsutsatta länder som styrs av en ekonomisk elit som tjänar på att klyftorna växer.
Mayabefolkningen har alltid varit organiserade, men sedan 2005 kan denna organisering sägas ha fått ny fart i och med de drygt 50 lokala folkomröstningar till skydd för ursprungsfolkens rättigheter som folket har anordnat i enlighet med ILO-konvention 169, kommunallagen och FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter.
Bara framtiden kan utvisa om folket förmår nå ända fram. Mycket hänger på om de kan äta sig mätta.
