Att det är valår i Guatemala råder det inget tvivel om. Enorma valaffischer har rests längs med motorvägarna, mindre versioner pryder vägstolpar, och husfasader och murar i byar och städer har målats färgglada i enlighet med partisympati.

“Politikerna är skit. Nu har vi fått nog”, säger en valaffisch från ett parti som kallar sig “integrationsrörelsen”. Dess medlemsbas består till största delen av före detta paramilitärer, som anser att regeringen tvingade dem att döda gerillamedlemmar under det långa inbördeskriget 1960-1996. Partiet är marginellt, men deras uppgivenhet delas av många på gatan. Tilltron till politikerna är minst sagt svag.

Kanske kan de kvinnor som nu tar plats i politiken bidra till att ändra denna bild. I valet den 11 september ska inte bara en ny president väljas utan även parlamentsledamöter och lokala borgmästare.

Victoria Rivera är den första kvinnan som någonsin kandiderat till borgmästare i San Marcos, ett av de största valdistrikten i landet. Hon försöker tvätta bort det dåliga ryktet som politikerna uppbär och menar att kvinnor i politiken gör skillnad.

– Kvinnor arbetar hårdare och är ärligare. Om kvinnor deltar så gör de det för att de har ett mål i sikte och därför bidrar kvinnors deltagande alltid till utveckling, säger hon.

Sin relativt unga ålder till trots är 29-åriga Rivera en politisk veteran. Som 16-åring lyckades hon, trots att hon inte hade åldern inne, övertyga valmyndigheten om att få arbeta som valobservatör. Sedan dess har hon lagt ned stora delar av sin fritid på politik vid sidan av arbetet på en advokatbyrå och frivilligarbete med kvinnogrupper.

Det politiska arbetet är dock förenat med risker. Enligt Sergio Morales, landets särskilda utredare för mänskliga rättigheter, mördades 26 kandidater och personer med anknytning till valarbetet under perioden 14 januari till 18 juni i år.

– Det råder inget tvivel om att det rör sig om politiskt våld, säger Geidy de Mata, statsvetare vid det autonoma universitetet San Carlos i Guatemala.

– Guatemalas geopolitiska läge gör att landet är föremål för organiserad brottslighet och narkotikasmuggling. I dess spår följer våld och hot om våld vilket har försvagat institutionerna, särskilt de rättsskipande organen, betydligt.

Stora summor pengar flödar i valkampanjen, men ingen vet var de kommer ifrån. Det enda man kan vara säker på är att de som erbjuder finansiering till de politiska partierna kräver motprestationer. Det gör enligt Geidy de Mata att nästintill ingen politiker angriper landets strukturella problem.

– Trots att det finns extremt många partier (28 partier är inskrivna hos valmyndigheten), kan vi inte identifiera politisk pluralism, säger De Mata.

Victoria Rivera är medveten om riskerna hon utsätter sig för. Efter att ha protesterat mot en oförutsedd nominering på partistämman fick hon höra att det var bäst att stödja kandidaturen av en 62-årig man med betydelsefulla kontakter, en tjock plånbok och rätt blodsband. Efter att ha vägrat foga sig i ledet fick hon hembesök av mannens livvakter och mottog dödshot på telefon.

Som en konsekvens tvingas hon vidta försiktighetsåtgärder. I stället för att promenera de korta avstånden i centrum kör hon bil med svarttonade rutor. Hon har inte heller vågat sätta upp valaffischer i staden. Däremot besöker hon alla byar i regionen, där de mest avlägsna saknar farbara vägar.

Även på den nationella arenan figurerar fler kvinnor än någonsin tidigare i framträdande positioner i kampanjen inför höstens val. Geidy de Mata understryker att det rör sig om kvinnor som har nått makten på egna meriter. I ett land präglat av en stark machokultur är det viktigt att framhäva att de kvinnor som nu tar plats har lyckats tack vare hårt och välplanerat arbete och inte, som många hävdar, tack vare en man. Som exempel pekar hon på att kvinnorna är i majoritet på landets enda offentliga universitet, San Carlos-universitetet, där de Mata leder den statsvetenskapliga institutionen.

Socialdemokraten Sandra Torres, fram till nyligen gift med president Álvaro Colom, ligger tvåa i alla opinionsmätningar inför presidentvalet. Att Torres har varit gift med Colom har gett henne stor insyn i regeringens politik. Men det är framför allt genom sitt politiska engagemang som hon har arbetat sig in i folks medvetande.

Under de senaste fyra åren har hon ansvarat för det populära sociala programmet “Min familj utvecklas”. Det har inneburit att de allra fattigaste barnfamiljerna har fått pengar mot löfte om att låta barnen gå i skolan och att låta de minsta vaccineras.

Media, som i princip kontrolleras av den ekonomiska eliten, har skrivit mycket och negativt om Sandra Torres. På internet pågår något som kan liknas vid en hatkampanj. När opinionsmätningarna började indikera att hon låg relativt långt efter högerkandidaten, Otto Pérez Molina från det patriotiska partiet, PP, började dock kritiken mattas av.

En annan av årets kvinnliga presidentkandidater är 1992 års Nobelfredspristagare Rigoberta Menchú. Hon har grundat ursprungsfolkspartiet Winaq, som gör sitt första val i år. Enligt Geidy de Mata har Menchú, i motsats till många andra politiker, en klar vision om att förändra Guatemala i grunden. Menchú vill se en inkludering av den genom historien diskriminerade ursprungsbefolkningen, som utgör omkring hälften av landets befolkning, och omfördela landets resurser, både pengar och mark.

– Men det är inte tillräckligt att ha viljan utan det krävs resurser för att nå makten, kampanjer i mångmiljonklassen. De politiska partier som verkligen vill initiera grundläggande förändringar möter motstånd, säger De Mata.

Det är tydligt att Winaq saknar de nödvändiga resurserna. Vid den norra utfarten från huvudstaden Guatemala City har det stora högerpartiet PP ett tjugotal enorma valaffischer uppsatta på strategiska positioner. Winaq har en skylt mitt i en kurva, och partiet förekommer inte ens i de opinionsmätningar som hittills har redovisats.

Det patriotiska partiet leder alla opinionsmätningar och är ett av flera partier som använder det utbredda våldet i valretoriken. När 27 lantarbetare den 15 maj hittades halshuggna på en bondgård nära den mexikanska gränsen var partiet snabba att utnyttja den makabra händelsen för att proklamera sitt budskap: hårdare tag. Partiet köpte dyr reklamtid på radion där de lovade att skydda befolkningen.

Mot bakgrund av de djupt rotade problem som Guatemala står inför med fattigdom, korruption och diskriminering är det svårt att se hur landets nästa president ska kunna lyfta landet. Att det för första gången kan bli en kvinna är dock ett steg i rätt riktning i ett land präglat av machokultur och där 700 kvinnor mördades under 2009, enligt uppgift från inrikesministeriet.

Men dödshotet avskräcker inte borgmästarkandidaten Victoria Rivera. Hon vägrar att sluta tro på politiken som ett verktyg för att påverka och bidra till förändring i samhället - framför allt på lokal nivå. Hon har skrivit en handlingsplan för hur hon vill öka deltagandet och göra kommunpolitiken transparent och hon har konkreta förslag på hur ungdomar ska få arbete och ökad tillgång till teknologi. Det kan låta självklart, men är mer än de flesta politiker i Guatemala klarar av.