European environmental bureau, EEB – en paraplyorganisation för ett hundratal icke-statliga organisationer i EU-länderna, bland annat svenska Naturskyddsföreningen – menar att brister hos den nuvarande jordbrukspolitiken cementeras.

– Dagens jordbrukspolitik med direktstöd är baserad på historiska hänsyn och är därför ordentligt vinklad till förmån för de mest resurskrävande och miljöfarliga anläggningarna. Vi talar här framför allt om ensädesbruk där kvävegödsel och bekämpningsmedel används flitigt. Det är jordbruksmetoder som på lång sikt skadar biologisk mångfald och vatten.

Vidare hävdar EEB att det i viss mån dessutom handlar om en försämring.

– I EU-kommissionens utkast till förslag kopplas till exempel stödet till odling för energiproduktion åter till hur mycket som produceras. Sådant stöd kan i sin tur stimulera produktion som inte är bra för miljön och underminera övriga ansträngningar, säger Faustine Defossez från EEB.

Diskussionen om EU:s framtida jordbrukspolitik går hand i hand med den om EU:s nästa långtidsbudget. EU:s jordbrukspolitik upptar nämligen en stor del av budgeten, cirka 40 procent i dag. I samband med presentationen av sitt förslag till budget för 2014–2020 tidigare i år utlovade EU-kommissionen en ”förgröning” av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ambitionen var att direktstödet till EU:s jordbrukare ska knytas till högre miljökrav för att hjälpa EU att nå sina målsättningar på miljö- och klimatområdet.

Mot bakgrund av den information som läckt om EU:s framtida jordbrukspolitik är EEB dock skeptiskt.

– Förgröningen var helt klart en täckmantel för att bevara jordbrukspolitikens höga och kontroversiella budget. Nu när budgeten ser ut att ha accepterats inom EU-kommissionen har miljöambitionerna sjunkit betydligt. Vårt stöd för EU:s jordbrukspolitik och dess budget är baserad på antagandet att pågående reform åtminstone utgör ett steg i rätt riktning med reella resultat för vår gemensamma miljö. Och inte en ”grönmålning” utan positiva följder, säger Faustine Defossez.

Hon understryker att EEB, tillsammans med andra miljöorganisationer, sedan utkastet läckt uppmärksammat EU-kommissionen på sitt missnöje. Om de förbättringar som de efterfrågat fortfarande uteblir ur dagens förslag räknar de med att istället jobba vidare för att påverka EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Folkpartiets Marit Paulsen sitter som vice ordförande i Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling. Hon är inte lika negativt inställd som EEB.

– Det är för tidigt att måla fan på väggen. Miljökraven som följer med tvärvillkoren kommer fortsatt att gälla, må vara att de måste förenklas och deras efterlevnad kontrolleras bättre. Dessutom tillkommer ju hela förgröningstanken, vilket sammantaget bör kunna leda till en klar förbättring för miljön.

– Allt beror dock på hur vi nu förvaltar detta pund, inte minst i Europaparlamentet som ju inte har haft något att säga till om jordbrukspolitiken tidigare. Det känns som att bilden av jord- och skogsbruket som en viktig del av lösningen på klimatfrågan har börjat få fäste. Denna debatt kommer nu på allvar ta fart inom kort, och det vore synd att kasta in handduken i förväg.

Även röster utanför det direkta EU-samarbetet hörs. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, offentliggjorde förra veckan en rapport om den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt OECD har tidiga försök att knyta miljövillkor till direktstöd endast resulterat i en begränsad inverkan på jordbrukssektorns miljöprestanda.

Redan för två år sedan ifrågasatte Svenska institutet för europapolitiska studier i en rapport huruvida den gemensamma jordbrukspolitikens tvärvillkor ger upphov till en tydlig förbättring av miljön.

Fler rapporter visar på utrymme för förbättringar av jordbrukspolitikens miljökrav. Den Europeiska revisionsrätten gjorde nyligen ett uttalande om EU:s stöd för landsbygdsutveckling. Enligt revisionsrätten är denna del av jordbrukspolitiken vare sig utformad eller övervakad på ett sätt som generar konkreta miljövinster.