Varje år förlorar världens fattiga länder enorma summor i utebliven skatt när multinationella företag för ut sina vinster från landet. Två tredjedelar av all kapitalflykt handlar just om storföretags skatteflykt och helt laglig skatteplanering. Varje år går många utvecklingsländer miste om hundratals miljoner kronor  i skatteintäkter – pengar som skulle kunna bidra till bättre och fler skolor, sjukhus och vägar.

På måndagen anordnade ActionAid tillsammans med Forum Syd, Diakonia och Concord Sverige ett seminarium om storföretagens skatteflykt från u-länder där experter och politiker var inbjudna för att diskutera problemet och vad man kan göra åt det.

ActionAid har under en längre tid bland annat granskat H&M-koncernen, som gör en vinst på 21 miljarder kronor, men som knappt betalar någonting i bolagsskatt i Bangladesh, trots att det är ett av bolagets största inköpsländer. H&M betalade bara 585 kronor i bolagsskatt i Bangladesh år 2008. Förra sommaren uppvaktade ActionAid H&M:s vd Karl-Johan Persson med en betalningspåminnelse från folket i Bangladesh.

– Vi pratade med H&M då och de förbereder sig för mer strikta krav på öppenhet och transparens. Det är svårare med regeringen, säger Annika Jacobson, ansvarig för det politiska påverkansarbetet på ActionAid.

Hon tycker inte att problemet med skatteflykt har getts tillräcklig politisk uppmärksamhet i Sverige och att frågan mest bollas mellan UD och Finansdepartement. 

Charlotta Nemlin, presskontakt på H&M, besvarar kritiken.

  – Det handlar självklart inte om någon skatteflykt från vår sida. I Bangladesh liksom i de flesta övriga produktionsländer bedriver vi inte någon försäljningsverksamhet och vi äger inte heller några fabriker. H&M har alltså inga intäkter i landet och betalar därför inte heller bolagsskatt där. Däremot genereras skatteintäkter i landet via H&M:s tvåhundrafemtio anställda på det lokala kontoret i Bangladesh, berättar hon. 

Charlotta Nemlin säger även att det är viktigt att komma ihåg att H&M:s största bidrag till Bangladesh utveckling är att H&M köper kläder och andra varor för betydande summor, vilket genererar flera hundra tusen arbetstillfällen. Hon berättar att man under 2009 utbildades ca 150 000 textilarbetare i Bangladesh i rättigheter i arbetslivet med hjälp av filmer som tagits fram av H&M. 

Fria Tidningen ringde upp Finansdepartementet med frågan om vad de gör för att uppmärksamma problematiken kring företagens skatteflykt. 

Finansminister Anders Borgs pressekreterare Markus Sjöqvist säger att regeringen bland annat arbetar för att Skatteverket ska utbyta information med länder och skatteparadis enligt OECD:s standard.

– Sedan 2006 har Sverige inom ramen för ett samnordiskt projekt förhandlat informationsutbytesavtal med sådana jurisdiktioner, eller skatteparadis. Hittills har över 30 sådana avtal ingåtts, vilket placerar oss i toppskiktet bland OECD-länderna på detta område. Några exempel på skatteparadis vi nu har avtal med är de brittiska kanalöarna och Isle of Man, Caymanöarna, Nederländska Antillerna, Liechtenstein och Bahamas, säger han.

Han berättar att arbetet med att bygga ut det här avtalsnätet fortsätter och att det inte ska finnas någon trygg hamn för svenskar som vill undandra tillgångar från beskattning.

– Sverige arbetar aktivt med antikorruption, inte minst inom ramen för FN-konventionen mot korruption (UNCAC) och driver även aktivt dessa frågor i de multilaterala utvecklingsbankerna. Utöver det stöd som Sida hanterar stödjer Sverige också initiativ, specifikt relaterade till skatteflykt, säger Markus Sjöqvist.

Ett annat exempel som han nämner är Extractive industries transparency initative (EITI) som ska syfta till att stärka resursrika länders möjligheter att hantera sina intäkter från råvaruutvinning genom ökad transparens och ökat ansvarstagande.

EITI är en global standard med regler för att kontrollera att de utgifter som råvaruutvinnande företag har, bland annat för att licenser och skatter, överensstämmer med de intäkter som staten får från företagen.

Men det återstår att se om det bara är stora ord och lite verkstad som regeringen ägnar sig åt. Enligt Annika Jacobsson är det allt för få som känner till problemet och de jobbar på att skapa publik och opinion i ämnet.