Det självklara måste ifrågasättas
Nu är det dags igen. Dags för 250 000 jägare att ge sig ut i skogarna och skjuta ungefär 100 000 älgar. Dagen innan jakten drog igång i norra Sverige, kunde vi på Ekot höra att: ”Älgen förstör skog för tiotusentals kronor”. Inslaget handlade om hur älgar förstör tallplantor genom att ha den dåliga smaken att äta dessa, helt utan hänsyn till att tallarna faktiskt utgör en tallplantering och pensionsförsäkring för skogsägarna och deras barn.
Det har gått långt när skogen ses som en produktionsplats, en produktionsplats där till och med djur anses vara ett problem eftersom de ligger utanför den mänskliga kontrollen. Det är en natursyn där människorna äger och har kontroll över det levande. Planterar du en tall bör du vara garanterad att ingen förstör den. Skogen är privat egendom. Jorden är privat egendom.
Själv bor jag längre söderut och det kommer att dröja ytterligare ett par veckor innan skogen utanför köksfönstret fylls av grönklädda män med gevär. Män som enligt Jägareförbundets slogan ”vårdar det vilda”.
Över en miljon djur dödas i jakt i Sverige på ett år. Argumenten för jakten från Jägareförbundets sida handlar huvudsakligen om tradition. Så här har vi alltid gjort, alltså ska vi alltid göra så här. Det krävs inget vidare tankearbete för att ifrågasätta den argumentationen. Okej: krig, sexuella övergrepp, patriarkat, homofobi och rasism har alltid funnits och ska därför alltid finnas.
Jägarna ses som en del av skogen. Deras makt och inflytande är självklarheter. Skogen och djuren ägs av män med gevär. I dag är mindre än var tionde jägare kvinna. Jag undrar vad som hade hänt om 250 000 kvinnor tagit ut sina föräldradagar och semestrar och gett sig ut i skogen på älgjakt varje höst. Jag undrar vad som hade sagts när dessa kvinnor hade skjutit ihjäl varandra av misstag (86 dödsskjutningar mellan åren 1970 och 2000). Om det var kvinnor som råkade skjuta ihjäl sina och andras hundar. Vad hade då sagts om de runt 14 000 älgar som efter jakten går runt i skogen med avskjutna ben, skadade bukar, sönderskjutna käkar eller något annat som blivit resultatet av de mindre lyckade skotten. Enligt Jägareförbundets egna siffror skadeskjuts 14 procent av älgarna som skjuts under jakten. En tredjedel av dessa hittas överhuvudtaget aldrig.
Den makt som dessa jägare har är oacceptabel. När människor ger sig ut och beter sig störande under jakten är det de som ses som skrattretande inslag. Jägarna däremot kan till och med skjuta ihjäl varandra utan att överhuvudtaget frågan höjs, vad de har i skogen att göra. Det är så mycket vi accepterar av gammal vana.
Älgar äter tall, älgar äter också äpplen och annat som människor gillar. Detta gäller många djur. Det har gått långt när det räknas ut hur mycket skogsbolagen/skogsägarna skulle kunna tjäna på skogen om inte djuren fanns där. Det visar på en bisarr djur- och natursyn som vi behöver ifrågasätta och föra upp i ljuset.
Älgarna förstör sågvirket, vi förlorar i Sverige mellan en halv och en miljard kronor i exportintäkter varje år. Från skogsägarhåll hörs röster om en kraftigt minskad älgstam. Jaktvårdskonsulenten vid Jägareförbundet, Björn Sundgren kommenterar: ”De senaste åren har vi pratat om att jaga på ett sätt som gör att vi får en produktiv stam som är så låg som möjligt under vintern men ändå producerar en bra jakt på hösten.”
Älgarnas uppgift är att producera en bra älgjakt. Träd är detsamma som sågvirke och allting räknas med självklarhet i ekonomiska värden, i kronor och ören. Det är hög tid att sluta att stillasittande iaktta detta. Vad är de liv värda som kommer att svälta ihjäl i vinter eftersom de, ett knappt halvår gamla, förlorat sina mammor och inte själva kan klara sin första vinter. Är det någon som kan räkna på det?
Emma mottog föga förvånad nyheten att köttindustrin ligger bakom trenden att äta kött istället för kolhydrater.