I Göteborgs city och tillika shoppingstråk är det full rush och turbulens.  Här trängs och knuffas människor runt, rusandes från affär till affär. På grund av den enorma genomströmningen kan denna plats även fungera som ett perfekt ställe för otippade event, eftersom minsta avvikelse strider mot den förväntade likriktningen.  Detta har konstnärerna Tomas Ferm och Ann-Charlotte Rugfelt Ferm tagit vara på i konstutställningen Spot City Textart som äger rum i Brunnsparksområdet.  Årets upplaga är en uppföljning på Spot City-utställningen, 2008, samt Inside Out, 2006, som Tomas initierade.
.

FRIA träffar arrangörerna på Mauritz Kaffe, som fungerar som en samlingspunkt och informationsplats för utställningen.  Tomas och Ann-Charlotte är smått upprörda till en början. De berättar att deras verk Förflyttning 262° 1026m har försvunnit på ett mystiskt sätt. De vet inte än hur detta har gått till eller varför. Konstverket, som hängde vid ingången till passagen mellan Nordstan och Göteborgs Central, är en parafras på textremsan ”Tänk på döden” som finns ingraverad i porten till Stampens kyrkogård.  På så sätt sker en omritning av kartan, parallellt med att frågor rörande rum och vad dessa kan vara till för ställs.
– Med Förflyttning 262° 1026m vill vi få människor att reflektera över existentiella frågor, istället för att bara rusa vidare och shoppa. Avsikten är att förflytta kyrkogårdens kontemplativa symbolvärde till en ny plats. Visst ville vi ha en reaktion men vi hade inte förväntat oss att den skulle tas bort, säger Ann-Charlotte Rugfelt Ferm.

Trots uppståndelsen börjar vi så småningom prata om grundtankarna bakom projektet. Tomas och Ann-Charlotte är energiska och engagerade när de beskriver sitt gemensamma arbete.
– Tillståndsfrågan är central i projektet.  Vi samarbetar med många individer – både kommunen och privat aktörer.  Kommunen har till exempel lämnat tillstånd utan att vi har behövt framföra närmare vad som ska visas, säger Tomas Ferm.

Åtta konstnärer medverkar i utställningen. Samtliga konstverk är utformade specifikt för dom platser där dom visas. Den gemensamma nämnaren för konstnärerna är att de kombinerar sin konst med text på olika vis. Urvalet är varierande och i vissa fall förbluffande.  Här visas allt från måleri inspirerat av ryska barnboksfigurer till en självbekräftande flagga.  Ett fantastiskt bidrag är Såningskvinnan av Fia-Stina Sandlund där Johanna-fontänen har laddats med nya innebörder rörande kvinnlig sexualitet och ejakulation. Sorg och ilska präglar däremot Magnus Bärtås bitande De besvikna och förorättade som går att finna i Arkaden.  Här listas rader av reella olycksöden i en vit pappersbroschyr.

Men varför behövs ingrepp som dessa i det offentliga rummet och viken skillnad kan de göra?
– Det här är tredje gången gillt på ett långsiktigt och återkommande projekt. Ett exempel på förändring ägde rum i och med Inside Out som inträffade i samband med EM i friidrott, säger Tomas.  Hela staden var regisserad efter europeiska tv-kameror och just därför väcktes en motreaktion hos den konstnärsgrupp jag hade bjudit in.  Det var ett yttrandefrihetsprojekt. Men Spotcity Textart är inte en reaktion mot shoppingen i sig, däremot vill vi skapa reflektionsplatser som kan öppna upp för nya idéer. Vi vill starta en positiv spiral. Det är så mycket snack om att en blandstad är bra men om man tittar på Göteborgs innerkärna är den totalt homogeniserad.  Dessutom läggs det mycket pengar på att profilera städer i dag och då borde även konsten vara med på ett hörn som en fristående aktör.

En dag efter vårt möte får jag ett mejl från Tomas och Ann-Charlotte.  I detta avslöjar de att det var kommunen som forslade bort deras verk, trots att de hade beviljats tillstånd att visa konst på just detta ställe.  Men efter ett tag vek sig lyckligtvis kommunen, och verket är nu åter på plats.