Lena Gustafsson, professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt hur bra olika länder är på naturhänsyn vid avverkning av skog, alltså hur stor areal man lämnar kvar av till exempel gamla och döda träd vid avverkning. Bland totalt 16 undersökta länder hamnar de nordiska länderna i bottenskiktet där Sverige är näst sämst. Det är bara Finland som är sämre, och endast tar en procents naturhänsyn vid avverkningar i form av kvarlämnade träd på hygget. Sverige ligger på mellan tre och fem procent. Detta i kontrast till exempelvis Tasmanien i Australien med sina 30 procent samt delar av Nordamerika där privatskogsbruket lämnar 15 procent hänsyn vid avverkningar.

– Det är som det är. Vi ligger inte i topp. Vi avverkar en stor del av den årliga tillväxten och naturhänsynen är liten jämfört med en del andra länder. Förklaringen är att vi har haft ett industriskogsbruk så länge. Industrin behöver allt virke de kan få. Skogen räcker inte till och kraven är låga, säger Lena Gustafsson.

Marie Wickberg, politisk sakkunnig hos landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), säger att man diskuterar frågan.

– Vi behöver titta på hela perspektivet. Det behövs tydlighet och vi behöver jobba mer med kunskap och frihet under ansvar. Varje markägare måste lära sig vilka träd man kan fälla. Där behöver Skogsvårdsstyrelsen få större resurser för att ge markägarna rådgivningsinsatser.

Hon berättar att man har ökat takten gällande att nå miljömålet för levande skogar. Och hon nämner att målet kommer att nås inom kort.

– Vi har högre tillväxt än vad vi avverkar. Vi jobbar för att underlätta för träbyggnation. Men vi kan inte styra från politiskt håll var råvaran ska gå. Det vore inte en klok politisk strategi, säger Marie Wickberg.

Naturskyddsföreningen har i många år kartlagt skogsnäringens bristfälliga hänsyn vid avverkningar. De har länge försökt att lyfta fram den verklighet som undersökningen pekar på. Trots idogt arbete och anmälan för brott mot certifiering har lite ändrats till det bättre, menar organisationen. Orsaken till att den svenska skogspolitiken inte fungerar så bra är enligt Karin Åström, vice ordförande i Naturskyddsföreningen, kalhyggeskulturen.

– Den har en lång tradition, kalhyggeskulturen. Man har gått igenom all slags skog. Vi har varit tidigt ute. Nu måste man spara, det är tvärnit. Det är en stor virkesbrist, säger hon.

Karin Åström berättar att de som bor i storstäderna inte märker av vad som händer ute i skog och mark, det gör enbart de få som lever nära skogarna. Hon anser att näringen bryter mot sina egna regler.

– Näringen vill ha ut så mycket råvaror. Man måste lugna sig med papperskonsumtionen. Hälften av allt virke blir massa. Tio procent går till konstruktionsbygge. Man kan inte göra reklam av gammelskogarna. Vi behöver snabbt få stopp på det här. Det finns ingen väg tillbaka, säger hon.