Göteborgs Fria

Grå betong får nytt liv

Parkeringsdäcket i Bergsgårdsgärdet, som används som skatepark av ungdomarna i området, var tidigare betonggrått. Nu pryds väggarna av färg tack vare konstnären Benny Cruz, som tillsammans med Rädda Barnen och Hjällbobostaden genomfört ett muralmåleriprojekt.

Inte allt för sällan går man förbi platser som ter sig märkbart förbisedda och outnyttjade.  Platser som förmodligen hade kunnat blomstra om den kreativa lusten hade uppmuntrats och bekräftats. I Hjällbo fanns en sådan plats – en grå och alldaglig skatepark.  Konstnären Benny Cruz såg potentialen i den här miljön och inledde ett samarbete med Rädda Barnen samt Hjällbobostaden för att starta ett utsmyckningsprojekt. När man i dag passerar samma plats kan på parkens långväggar se en färgsprakande muralmålning.  
Idén till projektet uppstod när Benny Cruz anslöt sig till en Rädda Barnen-grupp och upptäckte projektet Förortssatsningen. Han insåg att han ville jobba stärkande och kreativt för barn och ungdomar bosatta i förorten. Både Rädda Barnen och Hjällbobostaden nappade på muralmåleriförslaget och därefter var processen påbörjad.

FRIA möter upp Benny Cruz utanför tegelkyrkan i Hjällbo centrum en lugn augustiförmiddag.  På väg bort mot skateboardparken berättar Benny om sin bakgrund som konstnär.  Han berättar att det är betydligt krångligare att dra igång verksamheter som denna i Sverige, än det exempelvis är Spanien eller Sydamerika, där Cruz även har spenderat en hel del tid och jobbat.  Benny skapar muralmålningar, vilket skulle kunna förväxlas med graffiti, även om dessa fält inte har så mycket gemensamt.
– Graffiti är nära sammankopplat med hiphop, vilket muralmåleri inte är. Det enda graffiti och muralmåleri har gemensamt är att de målas på en vägg.  En muralmålare måste dessutom ta hänsyn till väggunderlaget. Jag har själv målat mycket med spray, men denna kommer ju förr eller senare att krackelera. Graffiti är inte avsett för att finnas till för evigt, däremot finns det freskomålningar som är väldigt gamla.

Vi är nu framme vid den vackra muralmålningen som är utförd i en hållbar plastfärg som är anpassad för just betong. Verket är distinkt och intensivt. Tina Turner, Tupac Shakur, Malcolm X och Bob Marley är några av de förebilder som ungdomarna har valt att avbilda på denna vägg.  De medverkande konstnärerna kontaktade Cruz efter att han och Hjällbobostaden hade utlyst måleriprojektet som en sommarlovsaktivitet. Fritidsgården Funhouse erbjöd även lokaler som ungdomarna kunde nyttja under skapandets gång. Majoriteten av de som hörde av sig var flickor, samtliga från Hjällbo, med ett undantag: en pojke från Kortedala.
– Till en början ville jag ha en mer jämlik balans: mer killar och etniska svenskar, säger Benny. Men efter ett tag tänkte jag: det gör ju ingenting! Det är skönt att många av de medverkande är tjejer, eftersom den stereotypa bilden av en invandrartjej i förorten är att hon är ett offer, som inte vågar yttra sig. Men detta projekt visar vi att fördomarna inte stämmer.

Belma Muminovic är en av dem som deltagit och för henna var valet av motiv självklart:
– Jag valde att måla Tupac för att jag har växt upp med hans musik. Han vågade stå för exakt allt han tyckte och tänkte om allt och alla och han respekterade kvinnor och unga tjejer. I stan kan man inte se några målningar av något slag av mörkhyade eller av folk med annan bakgrund. Jag tyckte att Tupac förtjänade ett bra ställe där han uppskattas av många och Hjällbo är en perfekt plats.
Innan de medverkande konstnärerna startade sitt uppdrag var det viktigt att de kunde motivera, klart och tydligt, varför de hade valt att måla just dessa personer. Den politiska sprängkraften som av tradition sammankopplas med muralmåleri är relevant och kan ge människor tröst och styrka.
– I en förtryckande regim kan exempelvis en muralmålning betyda mycket. Den kan ge hopp och en känsla av samhörighet, understryker Benny, och tillägger att muralmålningar även behövs i en demokrati som Sverige.
– Om jag tar en promenad i Göteborgs centrum ser jag ingenting jag kan spegla mig i, som första, andra – eller tredjegenerationsinvandrare. Alltså ingenting inom ramen av vad som anses vara konst, däremot ser jag reklamskyltar som talar direkt till mig. Allt som är kommers tilltalar, medan konsten i det offentliga rummet inte når fram, tyvärr. Konsten i det offentliga rummet måste avspeglas och integreras i det mångkulturella samhället vi lever i i dag.  

Muralmålningen har väckt överväldigande positiv respons hos invånarna i Hjällbo . Den har också skapat en kreativ kedjereaktion: en dialog mellan ungdomarna och Hjällbobostaden har växt fram som syftar på att utveckla skateparkens funktion och utseende. Bänkar, basketkorgar och nya papperskorgar ska tillföras, vilket möjliggör en trevligare och mer välkomnande miljö.

Verket är inte klart än, några fält lyser fortfarande tomma. Dessa kommer emellertid att fyllas igen snart, bland annat med ett porträtt av Rosa Parks, och därefter kommer projektet firas med en vernissage. Dessutom är det tänkt att konstnärerna ska presentera projektet i samband med att Angereds Bio visar en film om gatukonstnären Banksy.

Benny Cruz har många järn i elden. Han har just påbörjat ett samarbete med Pantrarna för upprustning av förorten och de arbetar fram förslag avseende nya muralmålningar i Göteborgs förorter. En ska, om allt går som planerat, förgylla en husvägg vid Friskväderstorget i Biskopsgården.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Smuts städar upp efter fascisterna

GFT träffar Teater Smuts inför premiären på föreställningen Teater Smuts startar punkband: motståndsstrategier i ett fascistiskt Europa.

Göteborgs Fria

Dags att skapa nya bilder av kravallerna

Vad var det som hände på Schillerska gymnasiet då polisen slog till mot demonstranter under EU-toppmötet i Göteborg 2001?  Konstnären Maja Hammarén står bakom ett återuppförande av den våldsamma aktionen i ett försök att lägga sig i historieskrivningen.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu