Bruttonationalprodukten, eller BNP, är det traditionella måttet för ekonomisk tillväxt. Men BNP har två stora svagheter när det handlar om ett lands utveckling: det mäter inte människors välbefinnande, och visar inte heller om produktionen kan upprätthållas i framtiden eller om den är hållbar. Exempelvis kan intensivt jordbruk, med utarmning av jordar som följd, öka produktionen och därmed BNP på kort sikt. Men det är inte ett hållbart sätt att odla mat på.

Miljöpartiet framhåller att BNP är ett omodernt sätt att mäta utveckling på. Konsekvenser av olyckor och naturkatastrofer hamnar på plussidan. Miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet och socialt framåtskridande finns däremot oftast inte med i bnp-begreppet.

– EU-parlamentets resolution är ett framsteg, eftersom den erkänner att BNP-begreppet leder fel och att det finns ett behov av att utveckla nya indikatorer som tar hänsyn till miljö och sociala faktorer. Parlamentet eftersträvar mått som mäter livskvalitet, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP).

Kritiken mot BNP som välfärdsmått är välkänd för ekonomer. Ett antal länder har försökt att hitta bättre alternativ. Ett mått är exempelvis hur mycket man kan konsumera under ett år och ändå ha lika goda förutsättningar för fortsatt välfärd, som till exempel kapital, i slutet som i början av året.

– Den svenska debatten om BNP är på efterkälken. Debatten har kommit mycket längre i södra Europa än hos oss, säger docenten och samhällsforskaren Christer Sanne.

Bruttonationalprodukt (BNP) är kort uttryckt värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det finns ett starkt samband mellan BNP per invånare och mått på levnadsstandard och hälsa, men användandet av BNP som nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat och många länder söker aktivt efter ett alternativt mått.
Källor: Riksbanken, Wikipedia

Världsbankens chefekonom Kirk Hamilton, Johan Schaar, avdelningschef på Sida, och Thomas Sterner, professor på Handelshögskolan i Göteborg, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet i maj att Världsbanken med stöd från Sida under årtionden byggt upp en databas med korrigerade ”välfärdsräkenskaper” som täcker de flesta länder och går tillbaka flera årtionden. De omfattar vanligt, producerat kapital men också naturkapital, mänskligt, socialt och institutionellt kapital. Räkenskaperna visar, enligt författarna, bland annat ett genuint sparande som inte bara inkluderar vanliga investeringar utan som även tar hänsyn till utarmning av naturresurser som gruvor, oljefält och skogar. De visar också effekten av föroreningar av luft och vatten som leder till en minskning i välstånd. Världsbankens mått är inte exakta, men kan vara en viktig början. Författarna menar att databasen utgör en bra källa för vidare forskning, och dessutom för länders strategiska planering och beslutsfattande.