Landsbygdsdepartementet ger nu flera myndigheter, organisationer och universitet i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur det framtida arbetet inom området för alternativa metoder till djurförsök ska se ut.

– Regeringen har lagt en utredning om vad man ska göra, och hur man ska göra det enligt de tre r-ens princip [replace, reduce, refine – red. anm.], säger Anna-Karin Nyman (C), pressekreterare på landsbygdsdepartementet.

Redan i dag är frågan om de tre r-en, som på svenska står för ersättning, begränsning och förfining av djurförsök, central genom att de djurförsöksetiska nämndernas beslutsfattande helt och hållet vilar på tillämpningen av dem. En rad myndigheter såsom Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Smittskyddsinstitutet och Naturvårdsverket med flera är berörda genom sin verksamhet av frågor om användning av försöksdjur.

På Djurens rätt är man positiv till den tillsatta utredningen.

– Det är bra att regeringen tar initiativ. Den vetenskapliga världen använder sig av djurförsöksmetoder som är mer plågsamma än vad de behöver vara. Inom forskarvärlden finns det ett stort intresse för alternativ till djurförsök, säger Staffan Persson på Djurens Rätt.

Föreningen Forska utan djurförsök rapporterar att 6 806 712 djur användes i försök under 2008, enligt den svenska definitionen av djurförsök. Föreningen anser att alternativ till djurförsök bör utvecklas av etiska skäl, men de påpekar även att det också finns starka vetenskapliga, praktiska och ekonomiska skäl för att ersätta djurförsöken. De hävdar, att även om genmodifiering av försöksdjur i viss mån kan överbrygga artskillnader, så är djuren långt ifrån perfekta som modeller för människan i forskning och vid tester av olika ämnen. De anser att väl fungerande alternativ, vare sig det är odlade celler, datormodeller eller teknikutveckling, både kan förbättra forskningen och ge säkrare produkter.

– Man kan likna djurförsök med att titta på universum med Hubble-teleskopet. Då ser man fantastiska saker och nästan hur långt som helst. Om man sedan tar en vanlig kikare, så ser man nästan ingenting i jämförelse. Den traditionella toxtestningen är som en vanlig kikare och de nya metoderna, dit vi strävar är som Hubble-teleskopet, säger Ingrid Lindmark på Forska utan djurförsök.

Henrik Appelgren, som citatet kommer från, ärfil doktor i toxikologisk genetik. Ingrid berättar att han är övertygad om att giftighetstester på djur kan ersättas helt på sikt. Förutom den etiska aspekten har det visat sig att resultaten ofta blir mycket mer precisa och vetenskapligt tillförlitliga med cellodlingar.Ingrid nämner att man med cellodlingar till exempel kan se hur ett ämne påverkar DNA hos en organism.

– Man ser exakt vad ämnet gör med cellerna. I djurförsök ser man snarare symtomen, det vill säga att djuret mår dåligt, säger Ingrid Lindmark.

I dag finns 13 miljoner kronor avsatta per år i den statliga budgeten för att utveckla alternativ till djurförsök. Förhoppningen är att 25 miljoner per år ska öronmärkas för forskning, specifikt för att ersätta djurförsök.