Skönhetsindustrin
Del 2: Bristande kontroll 

Om du tycker att du har hört mycket om plastikkirurgi och skönhetsingrepp på sistone så är det inte så konstigt. När tv-kanalerna visar serier som Plastikkirurgerna och Plastikturisterna har de tagit fasta på en trend i tiden. Branschen har vuxit stadigt under lång tid, det är alla överens om.

– Man ser en helt annan patient i dag jämfört med tidigare. Om man jämför med tatueringar: När jag var ung var det sjömän och kåkfarare som gjorde tatueringar, men det är något som många gör i sitt liv i dag. På samma sätt var det skämmigt med skönhetsingrepp. ”Jag är inte en sådan som trodde att jag skulle komma hit”, säger många fyrtiotalister som kommer till oss, ”men nu är jag här”, säger Jan Jernbeck, plastikkirurg.

Han är en av grundarna av Akademikliniken, som är störst i branschen i Sverige och som sedan 2007 också finns i Malmö.

Enligt Jan Jernbeck är det inte längre någon särskild sorts människor som gör skönhetsingrepp och de skånska patienterna skiljer sig inte heller från dem i Stockholm.

– Vi har alla, det är inga särskilda inkomstgrupper. Den skånska patienten i dag är som vem som helst du ser på gatan, säger han.

Även om skönhetsingrepp har blivit avdramatiserade är marknaden fortfarande på många sätt snårig och svåröverskådlig. Ingen vet till exempel riktigt hur många skönhetsingrepp som utförs i landet. De uppskattningar som finns kommer från branschen eller bygger på bedömningar av de stora aktörernas omsättning. Sydsvenskan fann exempelvis att de skånska klinikernas omsättning hade tredubblats under 2000-talet.

Trots att alla läkare som verkar inom skönhetsindustrin ska rapportera in alla operationer och besök är det få som gör det. Operationer som gått snett rapporteras inte heller in av branschen enligt Hillevi Rydh, statistiker på Socialstyrelsen.

– De säger att det beror på att de inte förstått att de är skyldiga att göra detta. Vi har börjat få in fler rapporter, men det är inget material som är klart att presentera och tidigare år har vi som sagt fått in väldigt få rapporter. Det är svårt att få fram siffror på det här och skulle man hitta ett sätt så är det inte säkert att de skulle berätta sanningen, säger hon.

Inte heller Akademikliniken har rapporterat in statistik till Socialstyrelsen, även om företagets vd Alexandra Leiderby har meddelat att man ska börja med detta andra kvartalet 2011.

Enligt Jan Jernbeck finns alla uppgifter tillgängliga internt, men ingen tillsynsmyndighet har bett om dem.

 – Hade de begärt att få in det här, då hade de naturligtvis fått det, säger han, och tillägger att han gärna ser att det finns en ordning för hur statistik ska rapporteras i branschen.

– Jag skulle välkomna mer tvång i det här fallet. Det är bättre att vara tydlig om vilka ingrepp som görs. Jag hoppas att det blir så nu att alla ska rapportera, säger Jan Jernbeck.

Oavsett hur mycket eller lite Socialstyrelsen känner till om de operationer som görs, så ligger stor del av skönhetsklinikernas verksamhet utanför deras tillsynsområde. Samma mottagningar som gör konsultationer med patienter som funderar på en operation kan också erbjuda hudvård och laserbehandlingar.

Mindre salonger kan också fungera som skyltfönster för mer avancerade ingrepp, som sedan ofta utförs på annan ort.

Det är inte bara välrenommerade kliniker som ägnar sig åt de nya metoderna, som ansiktsbehandlingar med botox eller fillers. Kritiker har pekat på att vem som helst – efter att ha köpt en maskin på nätet – kan börja exempelvis med laserbehandling för borttagning av hår eller födelsemärken. Över huvud  taget kritiseras de otillräckliga svenska reglerna för vem som får göra olika typer av skönhetsingrepp – och att fältet lämnas öppet för oseriösa aktörer.

– Det tycker jag är en enormt viktig fråga. Om man opereras för hjärtat, då ska det ju vara en hjärtkirurg. Alla tycker att rätt utbildning är viktig, och min tro och förhoppning är att det ska bli hårdare krav och ackrediteringar. När det gäller botox och fillers är det rätt löst hållet i Sverige. Jag är säker på att detta kommer att stramas åt, säger Jan Jernbeck.

När det gäller framtiden vill Akademikliniken enligt Jan Jernbeck expandera och profilera sig som ett varumärke som överallt står för hög och likvärdig kvalitet – precis som en McDonalds-hamburgare alltid smakar likadant överallt. 

I Skåne får de snart konkurrens av norska Teres-koncernen, som prioriterar att växa snabbt för att bli den dominerande aktören i Sverige. Den tillväxt branschen upplever visar inga tecken på att mattas.