Fria Tidningen

Kritik mot Systembolagets arbete för rättvis vinodling

Systembolagets butiker säljer dagligen viner som producerats under omänskliga förhållanden. Flera organisationer för nu dialog med Systembolaget, som uppmanas att ta sitt ansvar för situationen på vingårdarna. Men Afrikagrupperna är kritiska till att Systembolaget inte inkluderar fackföreningarna i sitt arbete för bättre villkor.

De flesta lantarbetarna i Sydafrika lever precis som före demokratins införande 1994, i fattigdom. Minimilönen för en lantarbetare är på cirka 1316 rand, vilket kan jämföras med ungefär samma summa i svenska kronor. Inkomsten räcker inte till mat, kläder, skolavgifter eller transporter. Och just transportavgifterna blir höga då vinodlingarna alltid ligger en bit utanför stan.

– Liksom under apartheidtiden får vissa arbetare fortfarande betalt med alkohol, trots att det idag är olagligt. Kvinnor utgör två tredjedelar av arbetskraften, men får ofta bara säsongsarbete. Trots lika arbete får de lägre lön än männen. Bostaden tillhandahålls vanligen av vingården i den fast anställde mannens namn. Förlorar mannen arbetet eller avlider, blir hela familjen bostadslös, säger Viktoria Olausson, informatör för Afrikagrupperna i Sydafrika.

Afrikagrupperna för en dialog med Systembolaget genom Rättvis Vinhandel-kampanjen, som FRIA tidigare har skrivit om. Viktoria Olausson säger att Systembolaget hävdar att Afrikagrupperna är proaktiva, men hon poängterar att de gång på gång endast har agerat efter att specifika missförhållanden exponerats i medierna.

Men Lena Rogeman, CSR-ansvarig på Systembolaget, säger att de bedriver ett bra arbete för att förbättra villkoren.

”Att ta ansvar för att de produkter vi säljer är framställda på ett etiskt sätt, är en av målsättningarna med det CSR -arbete som Systembolaget för några år sedan startade tillsammans med de nordiska alkoholmonopolen i Norge, Finland, Island och Färöarna. Ett resultat av detta samarbete är den uppförandekod som vi senast 1 januari nästa år inför i våra inköpsvillkor med dryckesleverantörer och producenter.”, skriver hon på Svt Debatt den 30 mars i år, som svar på den kritik som Afrikagrupperna riktat mot Systembolaget.

Afrikagrupperna har vidare uppmanat Systembolaget att kräva ackreditering av gårdar enligt den sydafrikanska etiska koden WIETA. Systembolaget är istället medlemmar i den internationella CSR-organisationen BSCI, Business social compliance initiative, vilket innebär att de utesluter fackföreningar och annan arbetarrepresentation. BSCI innehåller inte krav kring vettiga bostäder och mammaledighet med flera konkreta krav, berättar Viktoria Olausson.

Emy Åslund, som är aktiv i kampanjen Rättvis vinhandel, berättar att Systembolaget träffade fackförbundet Sikhula sonke år 2010, efter påtryckningar från Afrikagrupperna och DFSA. De berättade då om arbetet på vingårdarna och de brister som finns.

– Systembolaget lovade i mötet att en dialog med fackföreningar skulle ske innan uppförandekoden antogs, vilket inte har skett. Systembolaget förlitar sig för mycket på producenter och inkluderar inte fackföreningar i sitt CSR- arbete, säger Emy Åslund, aktiv i Afrikagruppernas kampanj Rättvis vinhandel.

Viktoria Olausson på Afrikagrupperna tror inte på någon bojkott utan tycker att vi ska fortsätta köpa viner, men komma ihåg att ställa krav:

– Berätta för Systembolaget att du bryr dig som konsument och att du tycker att de ska lyssna på arbetarna och involvera deras organisationer som fackföreningar i sina etiska riktlinjer.

FRIA har förgäves försökt att nå ansvariga på Systembolaget för en kommentar.

Fakta: 

- Sikhula Sonke, fackföreningen; ”Vi växer tillsammans”, som organiserar lantarbetare, främst kvinnor, sedan 2004 i västra kapprovinsen i Sydafrika.

- Sydafrikanska etiska koden WIETA, Wine Industry Ethical Trade Association.

- BSCI, Business Social Compliance Initiative, en förening endast företag kan gå med i.

- CSR står för Corporate Social Responsibility och bygger på krav på företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Normbrytare på catwalken

Stora modeller blir allt mer synliga i reklam- och modesammanhang. Men kroppsaktivisten och modellen Anna Davidsson varnar för att de stora kedjorna bara hakat på en trend.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu