Inledare


László Gönczi
Fria Tidningen

26 år sedan Tjernobyl

Den 26 april 1986 blåste enorma mängder med radioaktivt material upp mot himlen från kärnkraftverket i Tjernobyl. Ett par dagar senare upptäckte personalen i Forsmark en oväntad hög strålning utomhus. Efter en stunds förvirring kom det till omvärldens kännedom att det har skett ett reaktorhaveri mycket långt bort, ett som de dåtida sovjetiska myndigheterna inte tyckte omvärlden skulle informeras om.

Hur allvarligt denna katastrof är tvistar folk om. Eftersom skadeverkningarna är av samma art som andra vanliga sjukdomar, som till exempel cancer, och hundratals miljoner människor befinner sig i riskgruppen kan mycket allvarliga skador gömma sig i mängden och som är svåra att särskilja. Nu syns det en hel del ändå, även om omfattningen är mycket oviss.

Alla de som har plockat svampar som gett bequerelmätarna hicka eller älgkött, fisk och rabarber, tusentals kilometer från händelsen, ja, alla de lär inse allvaret. Och då ska vi tänka på att jod och cesium kom i slutet på april då väldigt få odlade grödor var uppe och utsatta för kontamination.

Händelsen ledde endast till tillfälliga insikter hos de ledande politikerna. Tyvärr! Med undanflykter som att vi inte är som de i Sovjet och att vi inte heller är som amerikanerna i Harrisburg har man försökt att få oss att blunda.

Nej, vi är säkert inte heller som Japanerna i Fukushima, vi är helt enkelt överlägsna dessa folk. Man undrar. Faktum är att om denna hållning ska vara trovärdig (vilket ju inte syns i rymden, på idrottsarenorna eller ens i bilfabrikerna) måste vi faktiskt också vara mycket bättre än vi själva. Vi har visserligen, tack och lov, inte fått några större utsläpp i Sverige, men vi har verkligen visat upp en imponerande uppfinningsrikedom på missöden, slarv och klanterier. Det höll på att gå mycket illa för Forsmark 2006, då inte reservelen fungerade vid ett elavbrott. Ringhals har körts i en vecka utan att reservkylningen varit påslagen och den berömda dammsugaren som orsakade en skada på mer än 1,6 miljarder kronor genom sin oönskade närvaro ger inte direkt någon insikt om vår överlägsenhet.

En sak som redan 1979 tog det mesta av mitt förtroende för kärnkraftssäkerheten var när jag upptäckte att de kalkyler som skulle beräkna riskerna för reaktorhaveri, själva har havererat. Ingenting annat kunde sägas om beräkningar som visade sig ha en hundrafaldig osäkerhet.

Ett förväntat haveri på 20 000 reaktorår kunde, enligt kalkylerna, också egentligen varit ett på 100 eller för den delen ett på 2 000 000 reaktorår. Sådana kalkyler kastas i papperskorgen men inte när politikerna ska ”avvecklas med förnuft”, vilket Palme kallade den snabbutbyggnad av kärnkraften som följde dessa kalkyler. Då presenteras de i bästa tänkbara dager.

Kärnkraften är skadlig, destruktiv och beprövat inte säker! Den ska bort!

Fakta: 

László väcktes till insikt om kärnkraftens problem redan 1970 och har bara blivit alltmer alarmerad sedan dess.

ANNONSER

© 2025 Fria.Nu