Fria Tidningen

”Det går inte att bygga en demokrati i det här läget”

Nästan två år efter militärkuppen i Honduras fortsätter övergreppen mot oppositionella. Trots det stödjer USA och flera EU-länder aktivt landets regering. Det var Alba Ochoa, representant för den breda folkliga motståndsrörelsen FNRP, starkt kritiskt mot när hon besökte Sverige förra veckan.

Alba Ochoa har ett hektiskt schema under sina fyra dagar i Sverige. När jag träffar henne har hon just haft ett möte med Vänsterpartiets riksdagsledamot Amineh Kakabaveh, och de kommande dagarna ska hon träffa teatergrupper, aktivister och politiker i Stockholm, Botkyrka, Skinskatteberg och Göteborg.

– Jag är här både som representant för teatergruppen Asociación Cultural Memoria och som medlem i det internationella utskottet i motståndsfronten, men mitt viktigaste uppdrag är att bryta medieblockaden och sprida information om vad som pågår i Honduras, förklarar hon.

Snart har två år gått sedan statskuppen i Honduras. Ett parlamentsval har hållits och mediernas intresse för landet har svalnat. Men i praktiken fortsätter kuppregimen att styra landet, med samma metoder, enligt Alba Ochoa.

– I dag råder ett tillstånd av fullständig straffrihet. Det har inte tagits några initiativ för att straffa dem som brutit mot mänskliga rättigheter, och övergreppen fortsätter än i dag. Så sent som förra veckan mördades två personer, varav en var en lärare som träffades av en tårgasgranat i ansiktet under en demonstration, säger Alba Ochoa.

Det var den 28 juni 2009 som honduransk militär kidnappade och deporterade den valde presidenten Manuel Zelaya, som genomfört försiktiga sociala reformer och utlyst en folkomröstning om sammankallandet av en konstituerande församling för att skriva en ny grundlag. Kuppen fördömdes av en enig omvärld, och många länder i Latinamerika vägrar ännu att erkänna den regering som tillträdde efter valet i november 2009. Men USA har gått i spetsen för återupprättade relationer med den nya regeringen, och EU och några av dess medlemsländer har undertecknat nya samarbetsavtal med Honduras trots hård kritik från människorättsorganisationer mot de fortsatta övergreppen i landet.

Alba Ochoa uppmanar den svenska regeringen att verka för att EU avbryter samarbetet med regeringen i Honduras tills den folkvalde presidenten Manuel Zelaya får återvända och de ansvariga för kuppen och övergreppen ställs till svars.

– Det är samma personer som sitter i regeringen nu som genomförde kuppen. Valet i november 2009 var ett försök att legitimera den regering som tog makten i kuppen, men 65 procent av folket valde att inte delta. 200 personer har dödats på tjugo månader. Vi menar att det inte går att bygga någon verklig demokrati i ett sådant läge, säger hon.

Kuppen i Honduras var ett hårt slag mot demokratin i Honduras och i hela Latinamerika. Men den sporrade också ett massivt folkligt motstånd, som fortfarande lever vidare. Ur massprotesterna föddes Folkets nationella motståndsfront, FNRP, som som bland annat samlar fackföreningar, kyrkliga grupper, kvinnorörelser, bonderörelser och HBT-aktivister. Och Alba Ochoa menar att man har ett starkt folkligt stöd.

– Under 2009 gjorde vi en namninsamling för Manuel Zelayas rätt att återvända, och trots det klimat av rädsla som råder fick vi 1,5 miljoner underskrifter – ungefär hälften av de röstberättigade. Opinionsundersökningar har också visat att runt 65 procent stödjer våra krav, så vi tror att vi representerar en majoritet, säger Alba Ochoa.

Inom fronten pågår ständiga diskussioner om ifall man borde bilda ett politiskt parti och ställa upp i nästa parlamentsval 2013. Men på kongressen i mars beslutade man att bara göra det om flera villkor uppfylls:

– För det första måste den störtade presidenten Manuel Zelaya få återvända. Dessutom måste alla ansvariga för övergrepp åtalas och de som medverkade i kuppen avgå från regeringen. Och motståndsfronten måste ges representation i den nationella valkommissionen, säger hon.

Även om kraven uppfylls blir det dock inte inte lätt att ena alla grupper som ingår i fronten bakom ett politiskt program.

– Mångfalden av rörelser inom fronten är dess största styrka. Här enas såväl vänsterpartier som medlemmar av små konservativa partier. De senare är mest positiva till idén att ställa upp i val, medan de som står till vänster vill lägga fokus på det mer direkta motståndet, säger hon.

– Vi är en fredlig rörelse och tror på att man måste ställa upp i val för att ta makten. Men vi tänker bara ställa upp i val under förhållanden som präglas av öppenhet och demokrati, inte för att utnyttjas av kuppregimen.

FNRP:s viktigaste aktivitet just nu är att arbeta fram ett eget förslag till konstitution, där alla sektorer av befolkningen har deltagit i skrivandet.

– Därför har vi bildat arbetsgrupper inom olika områden som ska presentera förslag till hur grundlagen kan se ut, till exempel samlas kvinnorörelser för att diskutera hur kvinnors rättigheter kan stärkas. Att folket ska få delta i skrivandet i sin egen konstitution är vårt viktigaste krav just nu. Vi kan inte gå tillbaka till hur det var före kuppen, då makteliten skrev grundlagen efter sina egna behov.

De olika förslagen ska diskuteras på en stor konferens den 28 juni, tvåårsdagen av kuppen, och Alba Ochoa passar på att bjuda in svenska politiker, aktivister och journalister. Internationell solidaritet betyder allt för det honduranska folkets kamp, menar hon. Och när regeringarna vägrar agera har folkrörelser och aktivister en viktig roll att spela – inte minst genom att sprida information om det som händer.

– Genom att bryta nyhetsblockaden mot det som sker i Honduras kan ni tvinga politikerna att agera, eller åtminstone avslöja hyckleriet och deras tomma tal om mänskliga rättigheter och demokrati, säger hon.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Egypten: "Militären vill se våld"

Intervju

Den egyptiska aktivisten Mariam Kirollos såg fram emot att protestera mot Muslimska brödraskapets styre under massprotesterna den 30 juni i Egypten, men tvingades se revolten kapas av militären och säkerhetspolisen. I dag tillhör hon en försvinnande minoritet som inte känner sig hemma i något av Egyptens djupt polariserade politiska läger.

Fria Tidningen

”Reinfeldt borde ha kommit hit”

Husby
Intervju

Oro och vrede präglar Husbybornas reaktioner på veckans nattliga bränder och våld. Många upplever att stadsdelen och dess invånare försummas. Samtidigt finns en vilja till förändring och en stark känsla av gemenskap.

Stockholms Fria

"Partierna måste ha en fot i verkligheten"

Intervju

Privata äldreboenden, vinstdrivande sjukhus och konkurrensutsatta skolor. Välfärdsstaten byggs om i rasande tempo. Bara en folklig proteströrelse i förening med partier som står upp för sina värderingar kan vända trenden, menar Camilla Salomonsson från Nätverket för Gemensam Välfärd.

Fria Tidningen

”Politiken skapar sina egna förväntningar”

Intervju

Hans reportagebok Du sköna nya hem har beskrivits som en bitvis thrillerartad skildring av ”grannkrigen” som omgärdar allmännyttans förvandling till bostadsrätter. Fria tidningen träffade Kent Werne för ett samtal om bostadens frånvaro i valrörelsen.

Fria Tidningen

’’Privata banksystem går inte att rädda”

Intervju

När finanskrisen bröt ut hade Los Angeles-advokaten Ellen Brown redan ägnat flera år åt att studera det finansiella systemet. I dag förespråkar hon något så oamerikanskt som statsägda banker – och hoppas att Sverige kan visa vägen.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu