Migrationsverket har beslutat att skärpa reglerna för de företagare som anställer bärplockare inför årets säsong. De nya riktlinjerna, som ryms inom gällande lagstiftning, innebär att arbetsgivaransvaret tydliggörs. I de fall bärplockare anställs av ett utländskt företag måste företaget ha en filial registrerad i Sverige. Det är då den svenska filialen som ska garantera att anställningsvillkor i anställningserbjudandet följs, för att arbetstillstånd ska kunna beviljas.

– Det är inte acceptabelt att människor lockas till Sverige och sedan blir utnyttjade. Individens rätt till rimliga villkor måste gå före eventuella särintressen, säger Jonas Lindgren, verksamhetschef på Migrationsverket.

Förra året rapporterades om flera fall där bärplockare inte fått ut den lön som var överenskommet. För fackförbundet Kommunal blev det då tydligt att regelverket kring anställningsvillkoren behövde förändras. Och Kommunal har varit en aktiv part i att förse Migrationsverket med förändringsförslag för de arbetstillstånd som krävs för att få arbete i den svenska bärskogen. Men flera kommunalråd är tveksamma till att Migrationsverket kommer hinna att ändra reglerna till sommaren då rekryteringen av bärplockare redan är igång i Asien.

– Det är bra att de har skärpt reglerna. Det skulle bara behöva bli ännu kraftigare riktlinjer. Det finns även risk för kryphål här. Men det behöver finnas en fond, vilken man kan utbetala lön ifrån vid dålig bärtillgång, säger Bert-Rune Dahlberg, kommunalråd i Åsele.

Miljöinspektören i Arvidsjaur, Annika Lidström, har varit ute i skogarna i Norrbotten och sett hur verkligheten ser ut för de thailändska bärplockarna. Hon är djupt upprörd över de omständigheter de har tvingats att leva under.

Annika Lidström hoppas nu att det kommer bli bättre i år.

– Vår svenska lagstiftning passar inte för den här typen av verksamhet. Det finns kryphål, för det är så många människor inblandade i det här. Jag har sett bärplockare som gått hungriga och inte vågat be om mat. Många bodde i bilar på nätterna. De la sig svettiga i sina fuktiga kläder när vi hade cirka 2–4 plusgrader. Vi såg hur otroligt hårt de jobbade till klockan 20–21 på kvällarna och tjänade stora pengar till företagen, säger Annika Lidström.

Thailändska föreningen i Luleå har varit väldigt engagerad i bärplockarnas situation. Chi Tra Wan Sandberg från Thailändska föreningen och Yvonne Ståhlnacke, kommunalrådet i Luleå, åkte ned till Thailand i januari, tidigare i år, för att se hur det har gått för de som arbetade som bärplockare förra året.

Chi Tra Wan Sandberg stannade kvar hela tre månader i Thailand. Hon berättar att bärplockarna nu har skulder på cirka 20 000–30 000 kronor.

– De är bittra och kämpar för sin överlevnad. De har redan ansökt om att få komma tillbaka och ser som ända möjlighet att resa hit igen för att kunna betala tillbaka sina lån.

Bärplockarna ser inga förutsättningar att bli av med lånen i Thailand. Många av dem har trots allt sett att bärplockare har kommit tillbaka till Thailand och tjänat en rejäl hacka under de goda bäråren. Yvonne Stålnacke tror att det är det som gör att de vågar testa på nytt.

– Man kan konstatera att de har blivit de stora förlorarna. De bor fattigt och eländigt och det blev dem som fick betala priset. De vill precis som alla vi andra, skapa ett bättre liv för sina barn, säger hon.

Hon tycker att det är ett steg i rätt riktning som Migrationsverket tar. Men hon är inte helt säker på att det blir någon stor förändring.

– Det viktigaste är att peka ut en ansvarig. Som det är nu bollas bärplockarna mellan de olika företagen, säger Yvonne Ståhlnacke.