”Liten grupp bakom hälften av alla nekanden till sjukpenning”
En liten grupp läkare och utredare på Försäkringskassan sägs stå för hälften av alla nekanden till sjukpenning i södra Sverige. Sociologen Peter Hultgren kommer i dagarna ut med sin avhandling Det dubbla statushandikappet, där han tittat på över 500 akter från 2006.
I fem år har sociologen Peter Hultgren arbetat med sin avhandling Det dubbla statushandikappet. Han upptäckte i sin forskning att de som nekades sjukpenning av Försäkringskassan ofta var arbetslösa och lågavlönade personer som hade en diagnos som handlade om smärta och värk, som exempelvis fibromyalgi.
– När jag tittade närmare på det hela upptäckte jag att det fanns en mindre grupp försäkringsläkare och utredare som stod för många av de negativa besluten. Det fanns vissa läkare och vissa utredare som hade ett tätare samspel. Det var spännande att se att en liten grupp gjorde en stramare tolkning av lagen, säger han.
Peter Hultgren har dragit sina slutsatser utifrån de över 500 akter från 2006 och början av 2007 som han har tagit del av. Det handlar om fall i Jönköping, Halland, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.
Peter Hultgren menar att utredarna verkade ha vissa käpphästar, som han benämner det. Det vill säga att en viss typ av sjukdomar inte uppfyllde kraven för rätt till sjukpenning. Det var exempelvis stress- och krissituationer samt muskulära sjukdomar.
Och det är uppgifter som Försäkringskassan har tagit del av – de har under hela arbetet varit engagerad i hans utredning.
– Försäkringskassan har varit nyfiken på min utredning och hjälpt mig en del. Det handlar inte om en kritik mot Försäkringskassan, säger han.
Områdeschefen på Försäkringskassan
i Växjö, Peter Burman, är en av dem som harföljt Peter Hultgren i hans arbete.
– Det är intressant, det beskriver hur vi var organiserade då 2006. Forskning tar ju ti d så de uppgifter som Peter kommit fram till är inte aktuella i dag, säger Peter Burman.
Han berättar att Försäkringskassan hade separata länskassor för fem år sedan, vilket innebar att liknande fall kunde bedömas väldigt olika i skilda län. Sedan år 2008 har Försäkringskassan omorganiserat sig rejält, menar han.
– I och med att vi hade separata länskassor 2006 utvecklade vi egna kulturer. Nu har vi gjort en likformning och fler fall bedöms på samma ställe. Vi har utvecklat en arbetsmetodik och en arbetsledning som ser likadan ut över hela landet, säger han.
Enligt Peter Burman har även samarbetet mellan Försäkringskassans och hälso- och sjukvården samt Arbetsförmedlingen blivit bättre. De har numera flera mötestillfällen då Försäkringskassans handläggare träffar den sjukförsäkrade tillsammans med Arbetsförmedlingens handläggare och pratar igenom deras situation.
Men Peter Hultgren ifrågasätter hur Försäkringskassan kan veta att situationen verkligen har förändrats. Han nämner även att Försäkringskassan i ett av de län som han tittade på visade sig ha en påtaglig övervikt av människor med utländsk härkomst.
Områdeschefen Peter Burman bemöter kritiken:
– År 2006 hade vi en olycklig organisation. Försäkringskassan har tänkt om. Nu handlägger vi ärenden på ett fåtal ställen och förra året kom vår tillsynsmyndighet, Inspektionen för socialförsäkringar, ut med rapporten 2010:8. Där skriver de tydligt att de reguljära skillnaderna har minskat.
