Fria Tidningen

Samhällsokej till pappaflykt

Carlos Rojas pratar glatt om ”när vi var gravida” och hur självklart det var för honom att vara föräldraledig.

Nu turnerar han och uppmanar andra pappor att följa i hans fotspår.

Intresset för samhällsdebattören Carlos Rojas var noll. Till hans föredrag på Gimo bibliotek i Östhammars kommun kom det ingen publik alls förra veckan – något som aldrig har hänt honom förut.

Men han tog situationen med jämnmod. Bad om en kopp kaffe och slog sig istället ner för att berätta för tidningen om sin kampanj. Klart jag ska vara hemma, som ettårsjubilerade på Internationella kvinnodagen igår tisdag. I den propagerar han, bland annat tillsammans med fotografen Bingo Rimér, för att papporna ska ta ut mer av föräldraledigheten.

– Den signal man får från samhället är att man som pappa inte räcker till, inte duger lika bra som mamman och inte är lika viktig för sitt barn, säger Carlos Rojas, som vill ändra på det.

En vanlig fördom han stöter på är att pappornas uttag av föräldraledighet skulle höra ihop med vilken inkomst eller utbildning de har, samt att storstadspapporna tar ut mer ledighet än de på landsbygden. Enligt Carlos Rojas är det en myt och han hänvisar till TCO:s senaste pappaindex från 2009, där kommunerna Bräcke i Jämtland, Tibro i Västergötland och Ydre i Östergötland toppar listan över kommuner där papporna tar ut flest föräldradagar.

– Jag tror att det handlar om trender. Om man ser många pappor i sin omgivning som tar ut föräldraledighet, så är man mer benägen att göra det själv, säger han.

Han och hans före detta sambo delade föräldraledigheten lika, något som för Carlos Rojas var självklart. Det var då han märkte att samhällets förväntningar på honom som förälder inte var desamma som på hans sambo.

– Det som för mig var självklart var tydligen lite märkligt. Det märkte jag redan när jag började lämna och hämta min styvson på dagis. När jag lämnade eller hämtade frågade man hur det var med hans mamma, men när min styvsons bonusmamma hämtade honom sågs det som självklart, säger Carlos Rojas men tillägger samtidigt att det som pappa är rätt lätt att få ”ryggdunkar” för sina föräldrainsatser, medan det ska extremt mycket till för att mammor ska få samma cred.

För honom är det ett mysterium att männen inte tar ut fler föräldradagar, framför allt för att det krävs att de skriver över sina dagar på mamman för att hon ska kunna ta ut dem.

– Varför säger man nej till att få betalt för att spendera tid med sina barn? Jag tror att väldigt få män ligger på sin dödsbädd och önskar att de tillbringat mer tid på jobbet, så hur aktivt är deras val när de väljer bort att vara hemma med barnen?, undrar han och förkastar i samma veva att det i majoriteten av fallen handlar om ekonomi.

Istället tror han att de flesta någon gång känner en stor skräck och otillräcklighet när de blir föräldrar.

– Då vill man backa. I extrema fall drar pappan, men i de mindre extrema fallen flyr han istället till jobbet, som han känner att han behärskar, och låter mamman ta ansvaret för barnet. På något sätt säger samhället att det är okej att pappan flyr.

Fakta: 

Pappaindex är en sammanvägning av pappors andel av samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga.

Om pappa och mamma delar lika på föräldraledigheten blir indexvärdet 100.

2009 var pappaindex 39,0 i hela riket medan det i Uppsala län låg på 44,5.

Indexet bygger på Försäkringskassans statistik över föräldralediga.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Suget efter föräldrautbildning ökar

Hur kan man undvika konflikter i familjen och hur bör man som förälder fördela uppmärksamheten mellan sina barn? Nyrennäsans för vårens COPE-utbildningar i Östhammars kommun.

Fria Tidningen

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu