Fria Tidningen

Aktieägare kan få mer makt inom svensk idrott

Röster inom svensk idrott vill ändra på regeln som bestämmer vem som har makten i idrottsföreningar. Det skulle i så fall öppna upp för enskilda personer att köpa upp föreningar och satsa på mer elitsport.

Sedan 1999 har idrottsföreningar som är aktiebolag alltid själva haft den största rösten vid sina årsmöten. Men under Riksidrottsmötet år 2009 motionerade Svenska fotbollförbundet och ishockeyförbundet om att ändra den så kallade 51-procentsregeln. Under våren kommer ett definitivt beslut i frågan tas på Riksidrottsmötet. En ändring skulle innebära att enskilda personer kan köpa upp hela 66 procent av föreningarna om de väljer att bolagisera. Förslaget har dock fått motstånd från bland annat den politiska idrottsföreningen Proletären FF i Göteborg som motionerat emot till både Riksidrottsförbundet och Västsvenska idrottsförbundet.

Ingrid Frejd är ordförande i Proletären FF och hon tycker att det finns flera problem med att idrottsföreningar blir allt mer bolagiserade.

– Medlemsdemokratin hotas om det är pengarna som får styra. Som det är nu kan medlemmar påverka sina idrottsföreningar och det finns en viss närhet mellan förening och medlem. Ändras regeln så blir det i stället den som har flest aktier som bestämmer vilken verksamhet som klubben ska bedriva, säger hon.

 

Ingrid Frejd menar att det också kommer att påverka lokala klubbar, inte minst vad gäller anläggningsfrågan eftersom kommuner inte kommer att ha samma ansvar för idrottsanläggningar och drift när idrotten själv genererar vinst och har extern finansiering.

– Städer satsar på konstgräsplaner för att idrottsföreningar ska vara öppna för alla och det kommer de inte att fortsätta med när klubbar i stället själva kan skaffa sig anläggningar. På klubbnivå är man väldigt beroende av stöd från samhället så risken finns att den breda verksamheten förloras, säger hon.

 

Lars-Åke Lagrell är ordförande i Svenska fotbollförbundet och förespråkare för förslaget. Han menar att en regeländring kan gynna svensk elitidrott eftersom svenska klubbar då kan konkurrera med andra länder på mer lika villkor.

– Rent allmänt tycker jag att svenska föreningar i alla avseenden ska ha samma möjlighet som klubbar i andra länder. I synnerhet är det ett behov för de föreningar som tävlar mot föreningar från andra länder. I den internationella klubbfotbollen finns både föreningar och bolag och det är inget problem med det. Den här frågan berör praktiskt våra klubbar med internationella ambitioner och varje klubb ska ha rätten att göra som den vill. Om en klubb vill lägga exempelvis sin elitverksamhet i ett bolag så bör det vara okej, säger han.

Men det håller Ingrid Frejd inte med om.

– Visst skulle vi kunna satsa på ett enda slagkraftigt svenskt lag, eller kanske till och med ett starkt nordiskt lag men hur många personer tappar vi på vägen dit? Då behöver man specialträna barn och unga på ett sätt som man inte gör i dag. Jag tror inte att det skulle vara bra för svensk fotboll eftersom den breda idrottsverksamheten är speciell för Sverige. Vi blir inte mer konkurrenskraftiga mot andra länder bara för att aktieägare får bestämma mer inom idrotten. Tyskland exempelvis är ännu hårdare på sin 51-procentsregel och de lyckas ju väldigt bra ändå, säger hon.

 

Härom veckan hölls ett öppet diskussionsmöte kring frågan på Proletären FF:s initiativ tillsammans med Göteborgs stad. Flera aktörer inom idrotten var inbjudna men få av dem som vill ha en regeländring dök upp på mötet. Ingrid Frejd menar att det tyder på ett förslag med dold agenda.

– Jag undrar varför de som förespråkar ett borttagande av regel inte kliver fram och uttalar sig i debatten, vems intresse styr egentligen, säger hon.

Gunnar Larsson, före detta ordförande i Riksidrottsförbundet, var med under debatten och han vill inte heller se en ändring av systemet.

– Det här har fram till nu varit en helt obefintligt debatt. Det är viktigt att ta upp frågan som ju handlar om föreningsdemokrati. En regeländring skulle innebära en ändring i hela grundstrukturen för svensk idrott som tidigare varit medlemsstyrd. Vår folkrörelseidrott skulle bli till vanliga aktiebolag som ägs av privata individer, säger han.

Sedan motionen lades 2009 har Riksidrottsförbundet gjort en utredning om 51-procentsregeln.

 

Fakta: 

Faktaruta: 51-procentsregeln

Regeln innebär att svenska idrottsföreningar kan driva delar av sin verksamhet i form av idrottsaktiebolag men att föreningen ska äga minst 51 procent av aktierna i bolaget och också ha kvar makten hos idrottsföreningen. Regeln finns i Riksidrottsförbundets stadgar och gäller därför alla RF-anslutna idrottsförbund.

Källa: Riksidrottsförbundet

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Korpen satsar på damer

Gratis domarutbildning och bättre planer och matchtider för damer ska göra Korpenfotbollen mer jämställd.

Stockholms Fria

Handikappidrott intar Malmö

I helgen samlas runt 2 000 idrottare från femton länder för att delta i världens näst största handikappidrottstävling – Malmö open.

Skånes Fria

© 2022 Fria.Nu