Flexiblare arbetsliv om fler ska orka arbeta längre
Arbetslivet måste anpassas efter äldres förutsättningar om fler människor ska arbeta högre upp i åldern, som den borgerliga alliansen och Socialdemokraterna vill. Det menar professor Hugo Westerlund vid Stressforskningsinstitutet.
Fler människor kommer ut i arbetslivet senare samtidigt som medellivslängden ökar, vilket gör hål i plånboken när det är dags för pension. Därför har allianspartierna och Socialdemokraterna som sitter med i pensionsgruppen beslutat om att tillsätta en utredning om hur pensionsåldern ska se ut i framtiden.
Regeringens utgångspunkt är att människor ska få möjlighet att arbeta till 69 år i stället för till 67 som i dag, medan Socialdemokraterna tycker att det är viktigast att fler inom LO-kollektivet orkar arbeta ända till ordinarie pensionsålder som är 65 år.
– Jag tycker att både alliansens och Socialdemokraternas tankar är riktiga. Det ena behöver inte utesluta det andra. Båda kan gälla eftersom det handlar om olika grupper av människor, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
En ny rapport från LO visar dessutom att medlemmarna måste arbeta två år längre än vad politikerna trodde när pensionssystemet förändrades 1995 eftersom medellivslängden har ökat.
Den enskilda pensionen är viktig, men Hugo Westerlund anger också befolkningsmässiga orsaker till att vi måste vara beredda på att arbeta högre upp i åldern i framtiden – färre arbetsföra människor ska försörja fler som inte är i arbete. En större invandring och ett längre arbetsliv kan skapa bättre förutsättningar att klara situationen, menar han.
– Det är bra att få människor inom tjänstemannayrken och expertyrken att stanna längre i arbete, problemet är att detta inte är en grupp som arbetsmarknaden uppmuntrar att fortsätta jobba. Samtidigt finns det fler människor som inte orkar arbeta tills de fyller 65, och som man på sätt och vis pressar och tvingar att jobba längre än de orkar. Människor mår dåligt av det och kan bli improduktiva på arbetet. Det är inte bra, säger Hugo Westerlund.
Westerlund ser flera saker som kan göras för att båda grupperna ska kunna arbeta längre med god hälsa:
• Skapa större flexibilitet när det gäller arbetstider så att människor kan välja om de vill jobba heltid eller deltid.
• Anpassa arbetsuppgifter efter ålder. Ett exempel på anpassade arbetsuppgifter finns inom poliskåren där äldre personer erbjuds så kallad inre tjänstgöring.
• Det måste bli enklare att byta yrke för äldre. En sänkt arbetsgivaravgift för äldre personer kan till exempel skapa större acceptans för att den äldre personen kanske inte kan bidra lika mycket som den yngre.
• Motverka åldersdiskriminering.
Hugo Westerlund ser att trötthet är ett stort problem för många människor med fysiskt krävande arbeten långt innan de fyller 65 år, för andra grupper är det inget problem.
– Vi åldras olika och ju äldre vi blir desto mer olika blir vi.
Är dagens pensionssystem rättvist när det förutsätter att olika grupper ska orka arbeta lika länge?
– Olika yrken har olika förutsättningar och på det sättet kan man säga att det är orättvist. I en del yrken finns det inte en ordentlig chans att välja att arbeta till 67, och har man ingen avtalsmässig pension i sitt yrke så blir pensionen för låg.
Hur länge ska man orka jobba?
Arbetsmiljön måste bli bättre för att lärare, journalister, byggnadssnickare, industriarbetare och vårdbiträden ska orka arbeta längre. Det visar vår enkät med fem fackförbund.
Vi ställde följande frågor till tre LO-förbund, SACO-förbundet Lärarnas Riksförbund och Svenska Journalistförbundet som är organiserat inom TCO:
1. Alliansen vill att människor ska få jobba till 69 år i stället för till 67 som i dag, medan Socialdemokraterna ser det som viktigast att fler orkar arbeta till 65 år. Hur ser ditt fackförbund på det här?
2. Vad måste göras för att era medlemmar ska orka jobba längre?
3. Oroar sig era medlemmar för att de ska få för låg pension?
Anders Ferbe, vice ordförande Industrifacket Metall:
1. Vi har en faktisk pensionsålder på runt 59–60 år bland våra medlemmar. Det är viktigast att arbetsmiljön utvecklas så att fler kan jobba kvar, eftersom det är få av våra medlemmar som orkar och kan jobba kvar till 65 år.
2. Industriarbete är fysiskt hårt arbete som sliter på kroppen. Det behövs möjlighet att öka kompetensen så att det går att jobba med olika saker inom olika områden. Det krävs en större flexibilitet kring pensionsåldern i framtiden, men de som har arbeten i industriarbetsmiljöer och som måste pensionera sig tidigare ska inte behöva förlora på det jämfört med dem som har bättre arbetsmiljöer.
3. Ja, det är en ständig oro, speciellt med tanke på det pensionssystem vi har i dag och om du vet att du inte kommer att orka arbeta till ordinarie pensionsålder.
Tor Enqvist, pressekreterare Byggnadsarbetareförbundet:
1. Bra att S betonar vikten av att arbetsvillkoren förbättras så att fler orkar jobba till 65 år. Många av Byggnads medlemmar får förslitningsskador och måste sluta tidigare.
2. Det krävs en mängd åtgärder och arbetsmiljöförbättringar. Regeringen har dragit ner resurser på Arbetsmiljöverket, vilket innebär färre kontrollanter och det öppnar för större risk för arbetsskador.
3. Ja, med tanke på att man ingår i en grupp som är mer sjuk än andra på grund av arbetsmiljön. Det är något som bör tillgodoses i beräkningarna för pensionerna.
Annelie Nordström, ordförande Kommunalarbetareförbundet:
1. Det är klart att om människor vill arbeta längre så ska det inte finnas några hinder för det. I framtiden kommer det att vara brist på arbetskraft med många äldre och för liten tillförsel av ny arbetskraft.
2. För oss är det viktigt att våra medlemmar ska orka jobba längre. Det handlar om arbeten som är fysiskt och mentalt belastade och väldigt sociala yrken vilket kan skapa inre dilemman och situationer med psykisk press. Samtidigt är de här välfärdsyrkena utsatta för prispress och arbetsförhållandena har blivit sämre.
3. Många oroar sig väldigt mycket för sin pension. Hälften av alla våra medlemmar jobbar deltid men de flesta vill jobba heltid. Av någon anledning är 64,3 procent en väldigt vanlig sysselsättningsgrad.
Mette Fjelkner, ordförande Lärarnas riksförbund:
1. Vi menar att det ena inte utesluter det andra. De som vill och orkar jobba längre ska naturligtvis kunna det. Men det måste också gå att sluta tidigare om man inte orkar jobba vidare.
2. Då måste arbetsmiljön bli bättre. Lärarna kan inte ha för många elever under för lång tid. Vi behöver mindre klasser och en lugnare arbetsmiljö.
3. Ja, det gör de. Med tanke på den långa utbildning som lärare har så får de också stora skulder.
Agneta Lindblom Hulthén, ordförande Journalistförbundet:
1. Journalistförbundet har inte tagit ställning i pensionsåldersfrågan. Lönespridningen är stor inom Journalistförbundet så vi behöver räkna noggrant för att ha underlag för ett eventuellt ställningstagande.
2. En reflexion jag gör är att med dagens hårda tempo på redaktionerna så får vi vara glada och tacksamma om vi orkar arbeta till 65 års ålder.
3. Mediearbetsgivarnas dribblande med osäkra anställningsformer, produktionsbolag utan kollektivavtal och annat cyniskt utnyttjande av journalister gör att jag är djupt bekymrad över vissa journalistgruppers framtida pensioner.
