– Egentligen är det alltifrån andras attityder till den egna attityden som utgör ett hinder. I dag är det väl ingen som hajar till om en kvinna är företagare, men det finns en reservation. Det anses inte vara lika naturligt, och du blir lite misstrodd. Det skapar en osäkerhet hos kvinnor som är företagare och när man får ett nej tänker man att ”det beror på att jag är kvinna”, i stället för att söka upp en ny kund, säger Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Under de drygt 30 år som hon har forskat om kvinnors företagande har det hänt en del, men inte särskilt mycket. Män klumpas sällan ihop som ett kollektiv när det talas om företagande, medan kvinnor ofta beskrivs som en grupp.

– Titta bara på alla seminarier som arrangeras eller alla artiklar som skrivs om företagande. Aldrig handlar det om mäns företagande och vad det finns för problem kring det. Kvinnor ses fortfarande som undantaget i hög utsträckning.

Rose-Marie Lindqvist, ordförande i Företagarföreningen Ydre kvinnor, FYK, i Östergötland känner igen problemet.

– I Ydre kommun finns också en allmän företagarförening och i vår förening har vi diskuterat om vi verkligen ska ha en egen förening, och har kommit fram till att det tyvärr behövs, säger Rose-Marie Lindqvist.

FYK:s medlemmar är verksamma inom bland annat sjukgymnastik, coaching, trädgårdsdesign och snickeri. Ändå upplever många av kvinnorna att deras företagande inte tas på allvar av andra företagare.

– De flesta i den allmänna föreningen håller på med producerande verksamheter eller hantverk, och det ses som något som man kan ta på, något riktigt. Kvinnors företagande ses som pysslande med sociala saker, då blir det ingen produkt som man kan visa fram. Det blir lite som ”det där är ju inget”. Det är det jag märker, och om gubbgänget inte är intresserat av våra tankar behöver man vara lite för sig själv och stärka varandra, säger Rose-Marie Lindqvist.

När kvinnors arbete inte får lika hög status som mäns verksamheter skapas en känsla av otillfredsställelse, menar Rose-Marie Lindqvist.

– Det känns tråkigt när det man gör inte blir accepterat, fastän man lägger ner mycket tid och engagemang på något som känns viktigt för samhället.

Lantbrukarnas Riksförbunds Jämställdhetsakademi gav nyligen Sifo i uppdrag att göra en undersökning om företagande, familj och fritid i de gröna näringarna. Totalt 250 kvinnor och 250 män som är företagare inom de gröna näringarna har fått svara på frågor om hur de får ihop sitt företagande med andra delar av livet. Undersökningen visar att kvinnor i de gröna näringarna helst skulle vilja vara anställda.

– Kvinnorna säger att de inte ser någon fördel med att vara företagare, de skulle hellre vara anställda eftersom det är svårt att få lönsamhet i de gröna näringarna. Det viktigaste för kvinnorna var att få möjlighet att ha en trygghet om de inte orkar jobba som de gör, till exempel genom att lägga upp en ekonomisk buffert, säger Gertrud Åström, medlem i LRF:s Jämställdhetsakademi.

Riksdagsledamot Gunvor G Ericson (MP), som sitter med i socialförsäkringsutredningen, menar att framtidens trygghetssystem måste ta större hänsyn till företagarnas villkor.

– Näringsminister Maud Olofsson uppmanar fler att starta företag, men då måste vi ha ett socialförsäkringssystem som fungerar både för anställda, företagare och för kombinatörer, säger Gunvor G Ericson.

Carin Holmquist vid Handelshögskolan håller med om att trygghetssystemen för företagare bör ses över.

– Som det är nu har vi ett socialförsäkringssystem som generellt sett silar mygg och sväljer kameler. Det är väldigt obehagligt och snudd på fascistiskt. Men jag tror inte att man kan likställa villkoren helt. Det är en annan sak att vara en egen företagare och att behålla vinsten själv än att vara anställd, säger Carin Holmquist.

Hon menar också att samhället måste bli bättre på att informera om vilka regler som gäller för företagare så att villkoren blir tydliga.

– Kvinnor som har företag borde starta ett aktiebolag, då är man formellt anställd och det blir lättare om man blir gravid.

Då krävs dock minst 50 000 kronor i aktiebolagskapital.

– Det kan vara ett problem för verksamheter som inte är tillräckligt stora.