– Jag har tänkt på den här frågan länge. Alla som utsätts för våld ska kunna få hjälp, papperslösa kvinnor är en särskild utsatt grupp som inte vågar kontakta myndigheter och har ett dåligt kontaktnät, säger hon.

Ilona Szatmari-Waldau frågade därför ordförande för Nämnden för vuxna med funktionshinder, NVF, om papperslösas kvinnors rätt till kommunens verksamheter och skydd.

I svaret tar ordförande Stig Rådal (M) själv upp svårigheten med att hjälpa papperslösa kvinnor eftersom de själva inte kan eller vill etablera kontakt med sociala myndigheter. Detta eftersom kontakten med sociala myndigheter innebär en registrering av personuppgifterna vilket i sin tur kan leda till utvisning. Stig Rådal hänvisar till ett par av kommunens verksamheter, kvinnoboendet SIRI eller härbärget i Librobäck, som inte skulle avvisa kvinnor utan uppehållstillstånd. Frivilligorganisationer är ett annat alternativ menar han.

Ilona Szatmari-Waldau är inte helt nöjd med svaret och kommer att driva frågan vidare.

– Jag ska kontakta tjänstemännen som jobbar med utsatta kvinnor för att ta del av deras bedömning av situationen, säger hon.

Hon vill ta det hela ett steg längre och skulle helst vilja se att även sociala myndigheter kan ta emot personer utan personnummer i största möjliga mån.

– Som politiker finns det mycket man vill göra men sedan finns det inte alltid en lätt lösning. Tjänstemännen har expertkunskapen och kan avgöra mer konkret hur man kan gå till vägar utifrån gällande lagar, säger hon.